micropopcorn

PFAS i mikropopcorn – därför växer oron och vad du kan göra istället

Senaste årens tester väcker oro kring mikropopcorn. Forskare har hittat höga nivåer av PFAS i förpackningarna, kemikalier som kallas evighetskemikalier eftersom de stannar kvar i både kroppen och miljön i åratal.

Studier visar att personer som regelbundet äter mikropopcorn kan ha upp till 63 procent högre nivåer av dessa ämnen i blodet. Men det finns goda nyheter också: problemet går att undvika, och alternativen är både enklare och godare än du kanske tror.

När en enkel fredag hemma blev en väckarklocka

I en uppmärksammad video från den populära vetenskapskanalen Veritasium bestämde sig teamet för att testa sina egna blodvärden. Resultaten var tydliga och oroväckande. De höga nivåerna av PFAS som uppmättes kopplades direkt till vanliga konsumtionsvaror, och mikropopcorn stack ut som en av de värsta bovarna.

När påsarna värms upp i mikrovågsugnen frigörs kemikalierna från den fettavvisande beläggningen och migrerar över till popcornen. Det är inte bara teorier, utan mätbara mängder som hamnar i det vi äter. Veritasiums stora vide om PFAS blev en väckarklocka för många som trodde att en vanlig fredagsmys var helt ofarlig.

Problemet är inte unikt för deras test. En stor studie från Centers for Disease Control and Prevention följde över 10 000 personer under ett decennium. Resultaten visade samma mönster: de som åt mikropopcorn dagligen hade markant högre nivåer av PFAS i blodet jämfört med genomsnittet. Vi pratar om ämnen som kan påverka immunförsvaret, hormonbalansen och på sikt öka risken för allvarliga sjukdomar.

Det som gör upptäckten extra bekymmersam är att många fortsätter äta mikropopcorn flera gånger i veckan, helt ovetande om vad förpackningen egentligen innehåller.

Därför hamnar PFAS i just mikropopcorn

Att mikropopcorn blivit en sådan källa till PFAS har en praktisk förklaring. Tillverkarna behöver förpackningar som tål både fett och hög värme utan att sönderfalla eller läcka. PFAS-ämnen har fantastiska egenskaper för just detta. De stöter bort både vatten och fett, vilket gör att påsen håller ihop även när smöret smälter och popcornen poppar.

Problemet är att dessa egenskaper kommer med ett högt pris. När påsen värms upp till de höga temperaturer som krävs för att majs ska explodera till popcorn, accelererar migrationen av kemikalierna från papperet till maten.

Vad händer när påsen värms i mikrovågsugnen

Tänk dig det som att värma upp en teflonstekpanna på högsta värme. Vid normala temperaturer är beläggningen relativt stabil, men när värmen ökar börjar kemikalierna frigöras snabbare. I mikropopcornpåsen sker något liknande. Värmen från mikrovågsugnen gör att PFAS-molekylerna lossnar från pappersytan och binder sig till fettet i popcornen.

Forskare har mätt detta i praktiken och funnit att de färdigpoppade popcornen innehåller detekterbara mängder av PFAS, inte bara påsen. Det betyder att även om du skulle hälla över popcornen i en skål direkt, har du redan fått i dig en dos av kemikalierna.

Jämför detta med vanliga popcornkärnor som du poppar själv. Där finns ingen PFAS-belagd förpackning som värms upp tillsammans med maten. Kärnorna är naturliga och oskyddade tills du själv väljer hur de ska tillagas.

Vad forskningen visar om PFAS i kroppen

PFAS är inte vilka kemikalier som helst. De har en unik molekylär struktur med kol-fluorbindningar som är extremt starka. Så starka att kroppen inte klarar av att bryta ner dem. Istället lagras de i levern, njurarna och blodet där de kan stanna i åratal, ibland decennier.

Studien från CDC som följde 10 000 personer mellan 2003 och 2014 är särskilt avslöjande. De som åt mikropopcorn varje dag hade upp till 63 procent högre PFAS-nivåer än de som undvek produkten. Det är en dramatisk skillnad som tydligt visar sambandet mellan konsumtion och exponering.

Men det är inte bara de som äter mikropopcorn dagligen som påverkas. Även sporadisk konsumtion bidrar till den totala belastningen i kroppen, och PFAS kommer från många håll. Dricksvatten, fisk, snabbmat och impregneringsmedel bidrar alla till vår samlade exponering.

Kopplingar till hälsoeffekter

Forskningen om PFAS hälsoeffekter växer stadigt. Epidemiologiska studier har kopplat exponering till en rad olika problem. Immunförsvaret påverkas, vilket bland annat kan göra vacciner mindre effektiva. Sköldkörteln är särskilt känslig, och studier visar ökad risk för både under- och överaktiv sköldkörtel.

Reproduktionen är en annan riskzon. PFAS kan påverka fertiliteten hos både män och kvinnor, och gravida exponeras för risker som låg födelsevikt och utvecklingsstörningar hos fostret. Levern tar också stryk, och förhöjda levernivåer har noterats i flera studier.

Cancer är den mest oroande kopplingen. Studier har visat samband med njur- och testikellcancer, även om mer forskning behövs för att fastställa exakt hur starka dessa samband är.

Det viktiga att komma ihåg är att enstaka exponeringar inte är katastrofala. Det är den långvariga, upprepade exponeringen som skapar problem. PFAS ackumuleras över tid, och varje exponering lägger till en liten mängd på den totala bördan.

Situationen i Sverige och Europa

I Sverige har utvecklingen faktiskt varit ganska positiv jämfört med många andra länder. När Råd & Rön testade tolv olika sorters mikropopcorn 2023 visade resultaten att tio av dem var antingen helt fria från PFAS eller innehöll så minimala spår att det troligen handlade om föroreningar från omgivningen snarare än medvetet tillsatta ämnen.

Det är en markant förbättring jämfört med tidigare tester. När danska Taenk testade mikropopcorn 2015 innehöll alla tio påsar PFAS. Coops reaktion då var drastisk men nödvändig. De drog tillbaka alla sina mikropopcorn från hyllorna. Men historien slutade inte där. Några månader senare var produkterna tillbaka, nu med förpackningar gjorda av förstärkt papper utan kemiska beläggningar.

Danmark visade att det går att lösa problemet rent tekniskt. Frågan är varför inte alla tillverkare gör samma sak.

Varför Sverige ligger före men inte är i mål

Svenska dagligvarukedjor har varit förhållandevis snabba på att reagera. Axfood och Coop har fasats ut PFAS från sina mikropopcorn, medan ICA, Bergendahl och Lidl har arbetat med utfasning men inte varit lika transparenta i sin kommunikation.

Problemet är att det inte finns någon tydlig märkning som hjälper konsumenten att välja rätt. Du kan inte se på förpackningen om den innehåller PFAS eller inte. Och även om många svenska produkter blivit bättre, finns det fortfarande importerade varumärken på marknaden som inte följt samma utveckling.

EU arbetar med ett omfattande förbud mot PFAS i matförpackningar, men regelverket tar tid att implementera. Under tiden fortsätter produkter med de här ämnena att säljas, och konsumenten står utan verktyg att göra medvetna val.

Skillnaden mellan olika märken och varianter

Inte alla mikropopcorn är skapade lika. En studie från IPEN och Nexus3 Foundation testade amerikanska märken som exporterades till Indonesien. Alla 29 produkter innehöll PFAS, men nivåerna varierade kraftigt. Ett märke från Preferred Popcorn hade de högsta koncentrationerna, medan andra låg betydligt lägre men fortfarande över säkra gränsvärden.

Det här visar ett globalt problem. Tillverkare kan sälja olika versioner av samma produkt beroende på var de säljs. I länder med strängare regler kan förpackningarna vara PFAS-fria, medan samma märke i andra länder fortfarande använder de problematiska ämnena.

När vi har testat olika popcornalternativ har vi märkt att det inte finns någon självklar koppling mellan pris och kvalitet när det gäller PFAS. Dyrare märken är inte automatiskt säkrare, och ekologiska produkter kan fortfarande ha problematiska förpackningar.

Aspekt Mikropopcorn med PFAS PFAS-fria alternativ
Påsbeläggning Innehåller fluorerade ämnen för fettavstötning Förstärkt papper utan kemisk beläggning
PFAS-migration vid uppvärmning Höga nivåer kan överföras till popcornen Inga eller minimala spår
Märkning och transparens Sällan eller aldrig märkt med PFAS-innehåll Varierar, men information saknas ofta även här
Tillgänglighet i Sverige Minskar men finns fortfarande Ökar, särskilt hos större kedjor

Tre vanliga missförstånd om PFAS i mikropopcorn

”Ekologisk popcorn är alltid PFAS-fri”

Det här är en fälla många fastnar i. Ekologisk märkning handlar om hur ingredienserna odlats, inte om förpackningen. En ekologisk mikropopcorn kan ha exakt samma PFAS-belagda påse som den konventionella varianten.

Testfaktas analyser från 2017 visade att ekologiska produkter inte var säkrare när det gällde PFAS i förpackningen. Vissa innehöll till och med högre halter än konventionella alternativ. Lärdomen är att ekologiskt inte betyder kemikaliefritt när det gäller emballaget.

”Det är bara påsen, inte popcornen själva”

Det här var länge en vanlig förklaring från industrin. Men forskningen har visat något annat. När forskare analyserat de färdigpoppade popcornen, inte bara påsen, har de hittat PFAS i själva produkten.

Migrationen sker aktivt under uppvärmningen. Fettet i smöret eller oljan som används för att poppa kärnorna fungerar som en magnet för PFAS-molekylerna. Studier visar att ju fetare popcornen är, desto mer PFAS tar de upp från förpackningen.

”Nya produkter är säkra nu”

FDA meddelade 2024 att tillverkare frivilligt slutat sälja PFAS-innehållande förpackningsmaterial i USA. Det låter bra på pappret, men verkligheten är mer komplex. Frivilliga åtaganden är inte samma sak som förbud, och lagertömningar kan ta lång tid.

Dessutom finns det fortfarande produkter på marknaden som importerats från länder utan samma restriktioner. Även i Sverige, där utvecklingen varit positiv, finns ingen garanti att varje påse du köper är PFAS-fri. Avsaknaden av tydlig märkning gör att du som konsument fortfarande står i ovisshet.

Så undviker du PFAS från popcorn

poppa popcorn i kastrull

Den goda nyheten är att det finns enkla alternativ som ger dig full kontroll. Genom att poppa popcorn själv slipper du helt förpackningsproblematiken. Det tar några minuter extra, men skillnaden i både smak och trygghet är värd mödan.

Poppa själv i kastrull

Kastrullmetoden är klassisk och pålitlig. Du behöver bara popcornkärnor, lite olja och en kastrull med lock. Rapsolja fungerar utmärkt tack vare sin höga rökpunkt, men kokosolja ger en mer autentisk biosmak om du gillar det.

Värm upp oljan på medelhög värme och lägg i några testkärnor. När de poppar är temperaturen perfekt. Häll i resten av kärnorna, täck med lock och skaka kastrullen då och då för att förhindra att de bränns vid. Inom två till tre minuter är du klar.

Fördelen med kastrullmetoden är kontrollen. Du bestämmer själv hur mycket salt, smör eller andra kryddor du vill ha. Ingen konstgjord smörarom, inga tillsatser du inte känner igen.

Använd en popcornmaskin

Om du poppar popcorn ofta kan en popcornmaskin vara värt investeringen. Luftbaserade maskiner fungerar helt utan olja, vilket gör popcornen extra lågkaloriska och fria från eventuella kemiska rester från stekpannor.

Maskinerna är snabba, enkla att använda och skapar minimal disk. Du häller i kärnorna, trycker på en knapp och väntar någon minut. Det finns modeller i olika prisklasser, från enkla budgetvarianter till mer avancerade maskiner med inbyggda smörsmältare.

Ur ett PFAS-perspektiv är popcornmaskinen det säkraste alternativet eftersom inget av processen involverar kemiskt behandlade material.

Mikropopcorn i papperspåse

Det finns en mellanlösning för dig som vill använda mikrovågsugnen men undvika färdiga påsar. Vanliga bruna papperspåsar utan beläggning kan faktiskt fungera för att poppa popcorn. Lägg i kärnorna, vik ihop toppen ordentligt och kör på medelhög effekt i några minuter.

Men var försiktig. Papperspåsar kan börja brinna om de körs för länge eller på för hög effekt. Stå kvar och lyssna. När det börjar låta längre mellan poppningarna är det dags att stoppa.

Det här alternativet är inte lika säkert som kastrull eller maskin, men det visar att du inte behöver speciella PFAS-belagda påsar för att få popcorn i mikron.

  • Välj lösa kärnor istället för färdiga påsar
  • Poppa i kastrull med lock för full kontroll över ingredienser
  • Använd rapsolja eller kokosolja för bästa resultat
  • Krydda själv efter poppning för att undvika konstgjorda tillsatser
  • Investera i en popcornmaskin om du äter popcorn regelbundet

Om du vill fördjupa dig i olika metoder och hitta den som passar dig bäst kan du läsa mer om hur man poppar popcorn på olika sätt.

Andra källor till PFAS du bör känna till

Mikropopcorn är långt ifrån den enda källan till PFAS i vardagen. Snabbmatsförpackningar är en annan stor riskfaktor. Hamburgerpapper, pommes frites-kartonger och andra fettiga matförpackningar har ofta samma typ av beläggning som mikropopcornpåsar.

Pizzakartonger är däremot mindre problematiska, vilket visats i flera tester. Tillverkare har lyckats skapa kartonger som håller tätt utan kemiska beläggningar, vilket visar att det tekniskt går att lösa.

Köksredskap som t.ex. stekpannor med non-stick-beläggning innehåller PFAS. Vid normal användning är de relativt säkra, men när de överhettas kraftigt (över cirka 260-300°C) kan kemikalierna börja brytas ner och frigöras som ångor. Repor i sig gör inte att PFAS tas upp av kroppen via maten i någon större utsträckning, men de kan göra pannan mindre hållbar. Att byta till gjutjärn, rostfritt stål eller keramiska alternativ eliminerar PFAS-exponeringen helt från matlagningen.

Impregnerade kläder och skor, framför allt funktionskläder för friluftsliv, behandlas ofta med PFAS för att bli vatten- och smutstavvisande. Här finns alternativ som vaxbehandlingar och mekaniska membran som fungerar utan kemikalier.

Tandtråd, smink och rengöringsprodukter kan också innehålla PFAS. Granska innehållsförteckningar och leta efter ord som innehåller ”fluor” eller ”perfluor”. Miljömärkta produkter är generellt säkrare val.

Vår erfarenhet från att testa popcornmetoder

När vi testat olika sätt att poppa popcorn har det blivit tydligt att det inte finns en perfekt metod för alla. Vissa föredrar den klassiska kastrullmetoden för den där autentiska bioupplevelsen, medan andra vill ha bekvämligheten hos en maskin.

En sak vi lärt oss är att kvaliteten på kärnorna spelar större roll än vad många tror. Billiga popcornkärnor kan ge segare konsistens och färre kärnor som faktiskt poppar. Att investera lite mer i högkvalitativa kärnor ger fluffigare popcorn med bättre smak.

Vi har också märkt att temperaturen är avgörande. För hög värme bränner kärnorna innan de hinner poppa, medan för låg värme ger hårda, halvpoppade resultat. Medelhög värme med tålamod är nyckeln.

När det kommer till smaksättning har vi experimenterat både med klassiska varianter som smör och salt, och mer udda kombinationer som parmesan och rosmarin eller kanel och honung. Hemmagjorda popcorn ger en frihet som färdiga påsar aldrig kan matcha.

Ärligt talat är mikropopcorn bekvämt. Det tar bokstavligen tre minuter från påse till skål. Men när man väl kommit in i rutinen med att poppa själv är skillnaden i tid nästan obefintlig, och smaken är så mycket bättre att det inte finns någon anledning att gå tillbaka.

Framtiden för mikropopcorn

Det händer saker på regulatorisk nivå. EU:s kemikaliemyndighet ECHA lade 2023 fram ett förslag om att förbjuda omkring 10 000 PFAS-ämnen. Förslaget pekar särskilt ut icke-nödvändiga användningsområden, där matförpackningar står högst på listan för snabb utfasning.

Tillverkarna har visat att det går att producera mikropopcorn utan PFAS. Danska exemplet från Coop bevisar att det är tekniskt möjligt att skapa förpackningar som klarar fett och värme utan kemiska beläggningar. Förstärkt papper och alternativa tillverkningsmetoder fungerar.

Frågan är varför inte alla gör det. Kostnaden är en faktor, men det handlar också om transparens och konsumentmakt. När tillräckligt många frågar efter PFAS-fria alternativ och väljer bort problematiska produkter, tvingas industrin att agera snabbare.

Det finns anledning att vara optimistisk. Utvecklingen i Sverige visar att förändring är möjlig när konsumenter, myndigheter och företag samarbetar. Men det kommer inte att ske över en natt, och under tiden kan du själv göra val som skyddar både dig och miljön.

Källor och externa länkar

Det är lätt att känna sig överväldigad av all information om kemikalier i vardagen. Men kom ihåg att varje liten förändring du gör räknas. Att byta från mikropopcorn till hemmagjorda varianter är ett enkelt steg som ger direkt effekt. Du får bättre popcorn, mer kontroll och slipper en onödig källa till PFAS. Börja där, och se vart det tar dig.