Bästa liggunderlagen 2026 - Modellerna med toppbetyg i tester

Så väljer du rätt liggunderlag för ditt äventyr

Ett liggunderlag köper du inte efter betyg utan efter profil. Två liggunderlag med exakt samma totalbetyg kan vara fel respektive rätt val för samma person beroende på var, när och hur det ska användas.

Principen för att hitta rätt liggunderlag är profil före produkt, och guiden nedan följer den ordning som gör mest nytta: först användning, sedan typ, sedan isolering, vikt, komfort och slutligen hantering, hållbarhet och pris.

1. Börja med användningen, inte produkten

Placera dig själv i en av de här profilerna innan du ens tittar på specifikationer, för varje situation viktar de avgörande parametrarna helt olika.

• Sommarfjäll och trekking i flera dagar. Vikt och packvolym är de dyraste parametrarna här. R-värde R2 till R3 räcker, men varje extra hekto på ryggen över en vecka märks. Det här är profilen där ultralätta luftmadrasser tjänar sitt pris.
• Vinter- och senhöstvandring. Här byter värmen plats med vikten som viktigaste parameter. Under R5 ska du inte ens överväga, och då är vi fortfarande på enkel vinteranvändning. Expeditionsbruk är en egen diskussion.
• Bilcamping, festival och husbil. Komfort är allt, vikt är irrelevant. Tjocka självuppblåsande modeller eller rena campingmadrasser på 7 till 10 cm. Du kan utan problem välja det tyngre liggunderlaget om det ger bättre komfort.
• Cykelsemester och paddling. Packvolym trumfar ren vikt eftersom packväskorna sätter gränsen. Tålighet mot grus, sand och salt väger också tyngre än för den som bara går i gräs och mossa.
• Blandat bruk över året. Då är inte frågan ”vilket liggunderlag” utan ”vilket system”. Du kommer antingen att äga två liggunderlag, eller välja en kompromiss som är medelmåttig för båda ändar.

Stugliv, hängmattecamping och barnläger finns som randfall, men de flesta som söker stöd i en köpguide hamnar i någon av profilerna ovan. När du vet din profil har du automatiskt en vägning av parametrarna i huvudet, och resten av guiden hjälper dig stryka alternativ inom den vägningen.

2. De fyra grundtyperna och vad de är gjorda för

Den andra filtreringen handlar om konstruktionstyp. De fyra arketyperna beter sig fundamentalt olika och bara en eller två av dem är relevanta för din profil.

Stängda cellskummattor är i praktiken oförstörbara och det är deras hela affärsidé. De håller i tio år och mer, punkterar aldrig och går att använda som sittunderlag utan att du oroar dig. Priset är att komforten är låg och att de tar plats på ryggsäckens utsida.

Självuppblåsande liggunderlag är allroundaren. Öppencelligt PU-skum drar in luft när du öppnar ventilen och ger dig R-värde och komfort utan att du behöver blåsa. Svagheten är livslängden. PU-skummet tappar successivt sin förmåga att expandera, typiskt efter 5 till 10 år, och felaktig förvaring (hopvikt i garderoben) förkortar det drastiskt.

Isolerade luftmadrasser är vad du köper när du vill ha maximal komfort per gram. De kan ge R5 och mer samtidigt som de väger under 500 gram, men det görs med tunna tyger och komplex konstruktion. Punkteringsrisk och ljudnivå är de två återkommande klagomålen.

Hybrider löser komfortkompromissen genom att kombinera skum och luft i samma konstruktion. De blir tunga och skrymmande, men för bilcamping och basläger är det ofta just det man vill ha: ett liggunderlag som fungerar över flera nätter utan att komforten sjunker.

3. R-värde som filter, inte som utbildning

R-värde är det enda termiska måttet som går att jämföra över märken sedan ASTM F3340 standardiserades 2020. Före dess testade varje tillverkare på sitt sätt och siffrorna var praktiskt taget värdelösa som jämförelse. Idag betyder ett R-värde i princip samma sak oavsett vem som mätt det.

Så här ska du använda skalan som strykfilter:

• R1 till R2: Sommarnatt inomhus eller i tält i juli. Om din planerade användning sträcker sig utanför juli och augusti, stryk allt i det här spannet.
• R2 till R3: Tre säsonger i låglandet. Duger för de flesta svenska sommarfjäll, men inte vid höstfrost.
• R3 till R4,5: Sen höst och tidig vinter. Här ligger gränsen för vad som klarar minusgrader utan hjälp av andra lager.
• R4,5 till R6: Riktig vinter. Under den här tröskeln ska du inte ta ditt liggunderlag med på en januarinatt i fjällen.
• R6 och uppåt: Expeditionsterräng. Övervägs vid expeditionsbruk i riktigt låga temperaturer.

Det R-värdet inte berättar är lika viktigt. Siffran säger ingenting om komforttemperatur, för den avgörs av ditt sovsystem som helhet, alltså sovsäck, kläder, vind, markfukt och din egen metabolism. R-värden adderas också. En sovsäck med R3 under ryggen plus ett liggunderlag med R3 ger ett system runt R6. Det är därför en dyr sovsäck på ett tunt liggunderlag oftast är ett sämre köp än en billigare sovsäck på ett bra liggunderlag, för liggunderlaget är det ensamma skyddet mot marken.

Vid upprepad uppblåsning i kyla ackumuleras fukten från utandningsluften och isoleringen försämras allteftersom, vilket är ytterligare ett skäl att undvika munblåsning som enda metod i vinterbruk. Slutligen blir metalldelar i ventiler köldbryggor mot direkt markkontakt, och smala liggunderlag tappar värme över kanterna. Om din profil är vinter ska du inte välja det smalaste alternativet ens om R-värdet är högt.

4. Vikt och packvolym, eller varför du inte ska betala för gram du inte behöver

Viktfixering är en dyr fälla. Över en tröskel betalar du mycket för lite, och den tröskeln ligger där lätt möter varmt.

Ett grovt viktspann för moderna liggunderlag ser ut så här:

• Under 350 gram: Ultralätt-segmentet. Kompromisser på bredd, tjocklek, ljud och hållbarhet. Köps av dem som räknar gram på allvar.
• 350 till 600 gram: Lätta fjällunderlag. Här ligger de flesta långdistansvandrares val.
• 600 till 900 gram: Mellanklassen. Rimlig balans mellan komfort, R-värde och vikt.
• Över 900 gram: Komfort- och campingsegmentet. Inte avsett att bäras långt.

Det är i spannet lätt plus varmt som priset skenar. Ett liggunderlag som både väger under 500 gram och klarar R5 kräver premiummaterial, tunna och dyra tyger samt avancerad kammardesign. Om du inte faktiskt ska ha både egenskaperna samtidigt betalar du för en kompromiss du aldrig utnyttjar. En vintervandrare som aldrig går långt kan lika gärna välja ett tyngre hybridunderlag och få bättre komfort för halva priset.

Packvolym och vikt är inte samma sak. Ett lätt liggunderlag med tjockt yttertyg och lite skum kan vara skrymmande trots låg vikt. Tillverkarnas liter-angivelser i stuffsack är optimistiska och bygger på maximal kompression. Räkna med att det tar mer plats i din väska än i deras specifikation. Paddlare och cyklister som kämpar med packvolym bör alltid prioritera mjuka, välkomprimerande konstruktioner framför den absolut lättaste modellen.

5. Komfort, tjocklek och sovposition

Komforten är den mest underskattade filtreringsdimensionen. Om du sover illa spelar det ingen roll hur högt ditt liggunderlag rankas på vikt eller isolering, för du kommer ändå vara trött nästa dag. Sovposition avgör minimitjockleken:

• Sidosovare: minst 7 cm tjocklek. Höften bottnar annars mot marken och du vaknar öm. De bredare alternativen (från 63 cm och uppåt) minskar risken att axel och knä hänger utanför kanten.
• Ryggläge: 3 till 5 cm räcker för de flesta. Lite mer stöd under ländryggen är viktigare än rå tjocklek.
• Magläge: 2 till 3 cm. Plattare är faktiskt bättre, för tjocka liggunderlag kröker ryggen i oönskad riktning.
• Rastlös eller vänder dig ofta: prioritera bredd och antiglid-behandling på ovansidan framför tjocklek.

Kammardesignen påverkar komforten mer än tjockleken i sig. Horisontella kammare skapar en svag hammockeffekt, vertikala ger bättre sidostöd, och individuella cellkonstruktioner följer kroppens konturer bäst men är också dyrast. Om du är sidosovare eller tung är det värt att välja bort horisontella kammarkonstruktioner även om R-värdet och vikten ser rätt ut.

Sidosovar-segmentet är där flest köp går fel. Att välja ett tunnare liggunderlag för att spara några hekto och sedan vakna öm varje morgon är en dålig bytesaffär. Om du vet att du är sidosovare, sätt minimitjockleken som första filter och låt vikten få bära konsekvenserna.

Subjektiva faktorer om du delar tält

Ljudnivån i tunna laminerade tyger är värd att vikta in om du delar tält med någon lättväckt, även om den är svår att bedöma standardiserat.

Glidning är det andra irritationsmomentet. Ett liggunderlag som glider på tältgolv, eller en sovsäck som glider av liggunderlaget, flyttar dig ur din sovposition på natten. Antiglid-behandling på ovansidan håller sovsäcken på plats, och ett greppigt undersidematerial håller liggunderlaget på plats mot tältgolvet.

Kantstöd är ett eget begrepp som mest spelar roll för rastlösa och sidosovare.

6. Hantering i fält: pumpning och ventilrutin

Den här sektionen är rent filtrerande på användarrutin, inte teknikbeskrivning. Om du ska använda ditt liggunderlag en enstaka natt per säsong är det här ingen avgörande parameter. Om du ska sova på det flera nätter i rad, eller i kyla och fukt, är den viktig.

Undvik munblåsning som enda uppblåsningsmetod i kyla eller vid flernattsbruk, och prioritera modeller som kommer med pumpbag, integrerad handpump eller pumppåse som dubblerar som packsäck.

Snabbsläppsventil sparar tid om du packar om varje morgon. Om du ligger still i ett basläger är det mindre viktigt. Tänk i termer av hur din resdag faktiskt ser ut, inte vilken ventil som låter mest imponerande i specen.

7. Hållbarhet, livslängd och kostnad per natt

Livslängd varierar dramatiskt mellan typerna och det gör stor skillnad på vad ett liggunderlag faktiskt kostar per natt du ligger på det.

• Stängd cellskummatta: i praktiken evig. 10 år och mer är normalt.
• Självuppblåsande: 5 till 10 år beroende på förvaring. PU-skummet tappar elasticitet gradvis, och felaktig förvaring (hopvikt längre tid) kan förkorta livslängden dramatiskt.
• Luftmadrass: 3 till 7 år. Sårbar för punktering, limdelaminering och ventiltätningar som torkar ut.

Översätt det här till kostnad per natt. Ett liggunderlag som kostar dubbelt så mycket men håller tre gånger så länge är billigare, inte dyrare. Den principen håller oavsett om du räknar exakt eller grovt. Kombinera den med hur många nätter per år du faktiskt sover ute och du får en realistisk bild av vad du bör lägga.

Reparerbarhet är en underskattad köpfaktor. Skummattor går inte sönder. Luftmadrasser kan lappas i fält med lappsats och diskmedelstest för att hitta läckan. Självuppblåsande går att laga, men inte alltid lätt om problemet sitter i ventilen eller i skummets åldrande. Om du köper dyrt bör du kontrollera att det finns reservdelar och reparationsservice till modellen innan du köper, inte efter att den pajjat.

8. Prisspann och var din profil bör landa

Svensk marknad fördelar sig grovt i fyra prissegment.

1. 200 till 500 kr: Enkla skummattor och grundläggande luftmadrasser. Fungerande för sommarbruk och som reservunderlag.
2. 500 till 1500 kr: Mellanklassen. De flesta självuppblåsande liggunderlag och budget-isolerade luftmadrasser ligger här. För sommarfjäll och allmän trekkinganvändning är det ofta sweet spot.
3. 1500 till 3000 kr: Premiumsegmentet. Här hittar du ultralätta isolerade luftmadrasser med höga R-värden, tysta tyger och avancerade kammare. Motiverat om du regelbundet går på flerdagsturer eller vill ha ett liggunderlag för både sommar och sen höst.
4. 3000 kr och uppåt: Ultra-premium. Betalas för minimal vikt plus maximalt R-värde samtidigt, och för dunisolering i vissa fall. Mest relevant för expeditionsbruk och dem som verkligen nyttjar kombinationen.

Matcha prissegment mot din profil från sektion 1. Sommarfjällvandrare som köper ultra-premium betalar för egenskaper de aldrig använder. Bilcampare som köper ultralätt får sämre komfort för mer pengar. Vinterbruk motiverar premium eftersom skillnaden i R-värde är påtaglig och gör faktisk nytta. Eftersom det finns fungerande liggunderlag i flera prisklasser är det värt att aktivt välja sitt spann innan du jämför betyg.

9. Så använder du listan utifrån din profil

Ett totalbetyg svarar på frågan ”vilket liggunderlag är bäst för en genomsnittlig användare”. Det är sällan din fråga. Plocka ut din profil från sektion 1 och vikta om parametrarna mentalt:

• Ultralätt fjäll: dubbla värdet av vikt och packvolym, halvera hållbarhet.
• Vinterbruk: dubbla isolering, halvera vikt. Stryk allt under R4,5 direkt.
• Bilcamping: dubbla komfort, stryk vikt helt. Totalbetyg blir nästan irrelevant, titta bara på komforten.
• Sidosovare oavsett profil: sätt minimitjocklek som hårt filter före allt annat.
• Paddling och cykel: packvolym och hållbarhet väger dubbelt, vikten ensam betyder mindre.

Läs listan nedan som en uppsättning datablad, inte som en topplista. Ditt bästa liggunderlag är inte nödvändigtvis det som hamnar högst totalt, utan det som hamnar högst på just de parametrar din profil kräver.

FAQ – Vanliga frågor och svar om liggunderlag

Här hittar du vanligt ställda frågor som andra konsumenter undrat över inför köp.

1. Vad är skillnaden mellan skruvventil, flatventil, multiventil och snabbsläppsventil?
2. Vad betyder ”kantstöd” i en luftmadrass och hur mycket spelar det roll?
3. Vad är skillnaden mellan labbtestat och fälttestat R-värde?
4. Hur lång och bred ska liggunderlaget vara för min kroppsbyggnad?
5. Lönar det sig att kombinera skummatta och luftmadrass i samma system?
6. Hur stor skillnad gör en riktig kudde för sömnkvaliteten utomhus?
7. Varför knastrar vissa liggunderlag, och har tillverkarna faktiskt löst problemet?
8. Hur förvarar jag ett självuppblåsande liggunderlag korrekt?
9. Kan jag tvätta ett liggunderlag, och hur gör jag det utan att förstöra det?
10. Hur länge håller egentligen ett liggunderlag innan det måste bytas?
11. Hur lagar jag en punktering i fält?
12. Fungerar ett vanligt liggunderlag i hängmatta eller behöver jag en underquilt?
13. Hur påverkar salt, sand och fukt från kust- eller paddlingsturer liggunderlaget?
14. Kan jag använda samma liggunderlag till barnet som till mig själv?
15. Hur mycket värme förlorar jag egentligen om jag blåser upp liggunderlaget med munnen?
16. Finns det dubbla liggunderlag för två personer, och lönar det sig?

Innan köp, koncept och teknik

1. Vad är skillnaden mellan skruvventil, flatventil, multiventil och snabbsläppsventil?

Skruvventilen är den klassiska lösningen. Enkel, pålitlig och i princip omöjlig att använda fel. Nackdelen är att den är långsam. Flatventilen har lägre profil och släpper igenom mer luft per sekund, vilket gör den märkbart snabbare att använda med pumpbag.

Multiventiler separerar fyllning och tömning i samma ventilöppning, så att luft inte läcker ut under uppblåsningen. Snabbsläppsventilen är konstruerad för att tömma liggunderlaget på några sekunder när du packar.

Vilken som passar dig beror på hur du reser. Ligger du still i ett basläger spelar det liten roll. Packar du om varje morgon är tidsvinsten med en snabb ventil påtaglig efter en vecka i fält.

2. Vad betyder ”kantstöd” i en luftmadrass och hur mycket spelar det roll?

Kantstöd handlar om hur väl liggunderlagets yttre kammare håller formen när du lägger vikt nära kanten. När det saknas märks det direkt. Du rullar ner i en ränna mitt på liggunderlaget istället för att ligga plant.

För rastlösa sovare, sidosovare och bredaxlade är dåligt kantstöd en reell sömnstörning. Det är inte en marknadsföringsegenskap utan ett faktiskt konstruktionsproblem. Rena horisontella kammare är sämst, medan vertikala ytterkammare och hybridkonstruktioner håller formen bättre. Om du vet att du vänder dig ofta på natten är kantstöd värt att prioritera framför ett par hundra grams viktbesparing.

3. Vad är skillnaden mellan labbtestat och fälttestat R-värde?

Labbtestet (ASTM F3340) mäter isoleringen under kontrollerade förhållanden med fast tryck, utan vind eller fukt. Det är exakt därför siffran äntligen är jämförbar mellan märken sedan standarden slog igenom 2020.

I fält är förutsättningarna andra. Vind mot undersidan, kondens inifrån tältet, ojämn mark och köldbryggor via ventilen kan alla dra ner den upplevda värmen jämfört med labbvärdet. Skillnaden är inte dramatisk, ett liggunderlag med R4 beter sig inte som R2, men räkna med att verklig fältprestanda ligger något under labbsiffran. Det märks framför allt vid flernattsbruk i kyla, när fukten inuti liggunderlaget hunnit byggas upp.

4. Hur lång och bred ska liggunderlaget vara för min kroppsbyggnad?

Grundregeln är att liggunderlaget ska vara minst lika långt som du är. Standardlängd (Regular) ligger runt 183 cm och räcker för de flesta upp till knappt 180 cm. Long på 196 till 198 cm behövs så snart du är över 183.

Går fötter eller vader utanför kanten tappar du värmekontakt mot liggunderlaget just där blodcirkulationen redan är sämst. Det är inte bara obekvämt, det kostar isolering.

På bredden är 51 cm standard och duger för ryggsovare som ligger still. Sidosovare, bredaxlade och rastlösa bör gå upp till 63 cm eller mer. Vinterbruk är ytterligare ett argument för att inte välja smalast möjliga, eftersom kanterna är där värmen försvinner snabbast.

Ultralätta liggunderlag i torso-längd runt 120 cm förekommer bland de grammedvetna, som då lägger ryggsäcken under benen för att täcka det som saknas. Det fungerar, men det är en medveten kompromiss som kostar isolering på den nedre halvan.

Jämföra och kombinera

5. Lönar det sig att kombinera skummatta och luftmadrass i samma system?

Ja, och det är en av de mest underskattade strategierna för vinterbruk. R-värden adderas när du staplar liggunderlag, så en kombination av skummatta och luftmadrass kan ge ett totalt R-värde som annars hade krävt ett dyrt expeditionsliggunderlag.

Den verkliga vinsten utöver värmen är redundansen. Om luftmadrassen punkterar mitt i natten i fjällen ligger du fortfarande på något som isolerar och du behöver inte avbryta turen. Nackdelen är vikt och packvolym, och för sommartrekking är kombinationen överkurs. Men för den som växlar mellan vinter och tre säsonger är det ofta ekonomiskt klokare att kombinera befintliga liggunderlag än att köpa ett dedikerat vinterliggunderlag.

6. Hur stor skillnad gör en riktig kudde för sömnkvaliteten utomhus?

Större än de flesta räknar med. Nackstödet avgör om du vaknar med stel axel eller utvilad, och en hopknölad stuffsack med kläder ger sällan rätt höjd eller stabilitet. Om du redan betalat fyrsiffrigt för ett liggunderlag är det märklig logik att spara de sista par hundra kronorna på kudden.

En uppblåsbar kudde, eller en kombination av skum och luft, väger inte mycket och tar minimal plats. Det är ett av de billigaste uppgraderingsköpen du kan göra.

7. Varför knastrar vissa liggunderlag, och har tillverkarna faktiskt löst problemet?

Knastret kommer från tunna laminerade tyger som rör sig mot varandra inuti kamrarna, framför allt i liggunderlag med reflekterande folie för isolering. Folien gör liggunderlaget varmare per gram, men priset är ljudet. Moderna generationer är påtagligt tystare än de som lanserades för tio år sedan, men att hävda att problemet är helt löst är att gå längre än vad konstruktionen tillåter. Tystare tyger korrelerar ofta med lägre isolering eller högre vikt, och det är en avvägning tillverkarna inte kan kringgå.

Om du delar tält med en lättväckt sovare är ljud fortfarande en parameter att väga in aktivt. Självuppblåsande liggunderlag och hybrider knastrar i regel mindre än rena isolerade luftmadrasser.

Efter köp, förvaring och skötsel

8. Hur förvarar jag ett självuppblåsande liggunderlag korrekt?

Platt, utbrett och med ventilen öppen. PU-skummet inuti behöver andas fritt, och ett liggunderlag som pressas ihop i stuffsacken under hela vintern tappar gradvis sin förmåga att expandera. Under en säng, ovanpå en garderob eller upphängt på klädhängare fungerar alla bra. Vad som inte fungerar är att behandla det som en luftmadrass och bara stoppa det i väskan när säsongen är slut.

Det här är den enskilt vanligaste orsaken till att självuppblåsande liggunderlag slutar fungera i förtid, långt innan den normalt förväntade livstiden på 5 till 10 år.

9. Kan jag tvätta ett liggunderlag, och hur gör jag det utan att förstöra det?

Ja, men bara för hand. Torka av utsidan med en fuktig trasa för vanlig lera och svett. För grövre smuts kan du skölja hela liggunderlaget i ljummet vatten i badkaret med ett milt tvättmedel. Maskintvätt, kemtvätt och torktumling är uteslutet. Torkning sker i skugga, eftersom direkt sol bryter ner TPU-beläggningen över tid.

Viktigast av allt är att liggunderlaget måste vara helt torrt innan det packas ihop. Fukt inuti kamrarna eller skummet skapar mögel och dålig lukt som är svår att bli av med.

10. Hur länge håller egentligen ett liggunderlag innan det måste bytas?

Det beror på typen, och tre olika nedbrytningsmekanismer styr.

I självuppblåsande liggunderlag tappar PU-skummet gradvis elasticitet och slutar till slut expandera ordentligt. Det är skälet till att förvaring spelar så stor roll just här. I isolerade luftmadrasser nöts yttertygen mot tältgolvet, TPU-lamineringen kan börja delaminera och ventiltätningarna torkar ut. Det märks som ett långsamt läckage snarare än ett plötsligt slut.

Stängda skummattor har ingen av de här mekanismerna, bortsett från kosmetiska slitage, och är i praktiken eviga.

När du börjar känna att liggunderlaget är slappt på morgonen, eller behöver efterfyllas under natten, är det dags att börja titta på ett nytt.

11. Hur lagar jag en punktering i fält?

Hitta hålet först. Blås upp liggunderlaget hårt och lyssna noggrant, eller stryk på diskmedelsvatten och leta efter bubblor. Det är steget de flesta rusar förbi, vilket leder till att lappen hamnar på fel ställe.

När hålet är identifierat rengörs området, får torka, och sedan applicerar du en lapp från den lappsats som bör ligga i packningen hela tiden. Tejp klarar ofta en natt eller två som nödlösning, men det är inte en permanent reparation. Stora hål, delaminering mellan yttyg och inre skikt, eller fel i själva ventilen kräver mer än en enkel fältlagning. Då gäller tillverkarens reservdelsservice.

12. Fungerar ett vanligt liggunderlag i hängmatta eller behöver jag en underquilt?

Du kan använda ett vanligt liggunderlag i hängmatta, men det är en tydlig kompromiss. Luft cirkulerar fritt under hängmattans tyg och drar värme snabbare än mark någonsin gör. Labbvärdena på liggunderlaget förlorar i stora delar sin relevans i det sammanhanget.

För milda sommarnätter duger en stängd skummatta eller en tunn luftmadrass lagd ovanpå inuti hängmattan. Men så fort temperaturen kryper mot nollan slår en dedikerad underquilt vilket liggunderlag som helst, eftersom den isolerar underifrån utan att komprimeras av kroppsvikten. Det finns också liggunderlag formade specifikt för hängmattor, med antislip-yta och svagt kupade kanter, om du inte vill investera i en underquilt.

Specialfall och randanvändning

13. Hur påverkar salt, sand och fukt från kust- eller paddlingsturer liggunderlaget?

Salt är den stora tjuven på sikt. Saltkristaller nöter yttertyg och sömmar och kan påverka ventilens gummitätningar. Det märks inte direkt, men efter ett antal turer utan skötsel börjar det. Sand som hamnar mellan liggunderlaget och tältgolvet fungerar som slipmedel mot tygets baksida och orsakar långsamt läckage.

Rutinen är enkel. Skölj liggunderlaget i sötvatten efter varje tur i saltmiljö, borsta bort sand innan du packar och låt det torka helt i skugga. Den som ofta paddlar bör dessutom välja ett tjockare tyg på undersidan, även om det kostar några gram extra. Det är billigare än att laga eller byta ett liggunderlag i förtid.

14. Kan jag använda samma liggunderlag till barnet som till mig själv?

I princip ja, men barn har högre yta i förhållande till kroppsvolym och förlorar värme snabbare än vuxna. Samma liggunderlag som duger för dig på en kylig natt kan vara i underkant för ett yngre barn. Ta höjd för det genom att välja ett varmare system än du själv hade nöjt dig med.

Längden är sällan ett problem eftersom barn ryms på i princip vilket liggunderlag som helst, men ett fullängds vuxenliggunderlag kan bli onödigt skrymmande att bära. För yngre barn är ett kortare barnspecifikt liggunderlag ofta det smartaste. Tonåringen kan sedan ärva ett vuxenliggunderlag när hen är redo att bära sin del av packvikten.

15. Hur mycket värme förlorar jag egentligen om jag blåser upp liggunderlaget med munnen?

Tillräckligt för att det ska märkas vid flernattsbruk i kyla. Utandningsluften innehåller mycket fukt, och när den fukten kondenserar inuti kamrarna minskar luftens isolerande förmåga. R-värdet kryper nedåt allteftersom nätterna går, och fukten stannar kvar i konstruktionen och skapar mögelrisk på sikt.

För sommarbruk i några nätter är det oproblematiskt. Från sen höst och uppåt är en pumpbag eller integrerad pump inte längre valfri om isoleringen ska hålla hela nätterna.

16. Finns det dubbla liggunderlag för två personer, och lönar det sig?

Ja, dubbla liggunderlag finns i bredder runt 120 till 130 cm. De löser glipan mellan två singelliggunderlag, där kall luft cirkulerar och den ena sovaren alltid halkar ner i springan. Argumenten för är starkast vid bilcamping, husbil och fast basläger, där vikt och packvolym inte är begränsningar.

För fjäll- och cykelturer är bilden tvärtom. Ett dubbelliggunderlag väger mer än två singlar tillsammans, tar upp mer plats och om det punkterar förlorar båda sovplats på en gång. Två separata liggunderlag ger redundans och låter er dela packvikten. Med en koppling eller kardborreband däremellan försvinner också mycket av glipan.

R-värde gäller oavsett bredden, så dimensionera efter den kallaste tänkbara användningen. Dubbla liggunderlag är inte ett felaktigt val, men för- och nackdelarna pekar tydligt mot bilcamping och fast läger snarare än trekking.