Bästa Ljusterapilampor mot trötthet och vinterdepression – få mer energi med rätt ljus

Vi har granskat de bästa ljusterapilamporna på marknaden och analyserat hur de presterar under de mörka vintermånaderna. I det här testet får du reda på vilka modeller som verkligen levererar när det gäller att motverka vintermörker och återställa din energinivå.

När det gäller ljusterapilampor är skillnaderna mellan produkterna större än vad man först tror. Många lampor marknadsförs med höga lux-värden, men det är långt ifrån hela sanningen om effektiviteten. Avståndet till lampan, skärmens storlek, ljusets jämnhet och hur väl UV-filtret fungerar spelar minst lika stor roll för om behandlingen faktiskt hjälper mot vinterdepression och trötthet.

Att välja fel lampa riskerar inte bara att ge utebliven effekt utan kan också innebära slöseri med värdefull behandlingstid. En lampa med bristfällig ljusspridning kräver att du sitter i precis rätt position, medan en alltför glänsande yta kan skapa obehagliga reflexer som gör det svårt att använda lampan under längre perioder. Dessutom varierar behandlingstiden kraftigt mellan olika modeller, något som kan avgöra om du faktiskt kommer att hålla fast vid rutinen under de mörka månaderna.

I vår jämförelse nedan hittar du de modeller som kombinerar rätt ljuskvalitet, användarvänlighet och effektivitet för att ge dig bästa möjliga resultat.

När vi granskat ljusterapilampor framträder snabbt ett mönster som många köpare missar. En lampa som lovar 10 000 lux kan bli helt ineffektiv om man placerar den några decimeter längre bort än rekommenderat, eftersom ljusstyrkan avtar dramatiskt med ökat avstånd. En lampa som levererar 10 000 lux på 15 centimeters avstånd kanske bara ger 1 500 lux på 50 centimeters avstånd, vilket fördubblar eller tredubblar behandlingstiden.

Ljusterapilampor används framför allt mot SAD (Seasonal Affective Disorder), vilket ofta beskrivs som höst- och vinterdepression. Tillståndet uppstår när våra kroppar inte får tillräckligt med ljus för att reglera hormonbalansen mellan melatonin och serotonin. Det är denna mekanism som lamporna försöker påverka genom att simulera morgonsol.

Men alla lampor är inte lämpliga för alla situationer. Kompakta modeller kräver att du sitter mycket nära, vilket kan fungera vid frukostbordet men blir opraktiskt vid ett djupare skrivbord. Större lampor med jämnare ljusspridning ger mer flexibilitet i placering men tar betydligt mer utrymme. Här måste du väga din livssituation mot lampans egenskaper.

Ytterligare en faktor som sällan diskuteras är färgåtergivningen. Lampor med låg CRI-värde kan få allt omkring dig att se grått och livlöst ut, vilket kan motverka den upppiggande effekten. Fullspektrumslampor med högt CRI-värde återger färger mer naturligt och skapar en behagligare upplevelse under behandlingen.

Behandlingstiden varierar också kraftigt mellan individer. Medan vissa märker effekt efter 15-20 minuter behöver andra sitta framför lampan i 45-60 minuter dagligen. Detta gör det viktigt att välja en lampa som passar in i just dina morgonrutiner, annars riskerar du att sluta använda den efter några veckor.

Nedan hittar du detaljerad information om varje modell i vårt test, där vi fördjupar oss i hur de faktiskt presterar i vardagliga situationer.

Beurer TL 100 - Bästa ljusterapilampan 2025

Beurer TL 30 - Mest Prisvärda Ljusterapilampan

Rubicson Terapiljus - Prisvärd ljusterapilampa

Lucimed Luminette 3 - Flexibel ljusterapi för aktiva

Beurer TL 95 - Bra testresultat

Lumie Vitamin L - Pålitlig ljusterapilampa

Beurer TL 85 - Effektiv mot vinterdepression

Så säger forskningen om ljusterapilampa

Bristen på solljus under vinterhalvåret och att det kan påverka många människor är ett faktum sedan länge och sedan 80-talet har det pratats om säsongsdepressioner eller årstidsdepressioner vilket sägs orsakas av bristen på solljus.

Mycket teorier har legat kring bristen på solljus och att detta skulle kunna avhjälpas om man kunnat få starkt ljus som skapats artificiellt genom t.ex. ljusterapilampor.

I studier gjorda på hjärnan och hur pigga vi känner oss så har blått ljus visa sig ha en viktig effekt, vilket är en del av vitt ljus som innehåller alla våglängder av vanligt ljus. På så sätt pekar forskningen mot en positiv effekt vid användning av ljusterapilampor för individer som behöver just det.

I samband med depressioner har studier gjorda varit delvis framgångsrika med att visa att ljusterapi skulle kunna vara ett form av botemedel mot vissa typer av depressioner som då t.ex. årstidsdepressioner.

Men ett problem är att många studier inte är tillräckligt omfattade och stora för att man ska kunna rekommendera ljusterapi brett till befolkningen som en lösning på den typen av depressioner. Det råder helt enkelt delade meningar om det är något som hjälper de flesta, endast en del eller om effekterna inte är tillräckligt starka för att det ska vara en bra lösning.

Det är av denna anledning som SBU (Statens Beredning För Medicinsk Och Social Utvärdering) inte rekommenderar det som en behandlingsmetod inom sjukvården.

Sverige har dock inom sjukvården använt sig av ljusterapirum med vita väggar och starkt ljus för att behandla depressioner, men det är högst experimentellt.

Slutsatsen som SBU gjorde i deras genomgång av ljusterapilampor är att effekterna tycks vara små eller tillfälliga. Deras metaanalys av ljusboxar för hemmabruk är gjord 2007. Sedan dess har har marknaden utvecklats med nya LED-produkter som visat sig bra under andra områden.

Valet av ljusterapilampa spelar roll

Vilka ljusterapilampor som använts i testerna har stor betydelse då deras ljusstyrka varierar kraftigt. Dagsljus under klarblå himmel på sommaren motsvarar ett ljus på ca 100 000 Lux, något en ljusterapilampa inte kan komma i närheten av. Däremot blir det stor skillnad på en modell som klarar 10 % av dagsljus och någon som endast klarar av 1-2 %.

Under vinterhalvåret är det vanligt att ljuset utomhus endast är 1 000 Lux eller 1 % av en perfekt sommardag. Forskning visar tydligt att de som vistas ute även under vinterhalvåret mår bättre än de som inte gör det.

En stor orsak till varför det blir ett ”folkhälsoproblem” är de få timmar som det är ljust och att många inte har möjligheten att vistas ute då. En ljusterapilampa som kan ge oss ett mellanting mellan vinterns svaga ljus och sommarens starka ljus tycks därför agera som en bra lösning och komplement.

Vi vet också sedan tidigare forskning att det främst är det blåa ljuset (ljuset med lägst våglängd) som påverkar vår sömn mest negativt. Det gör oss pigga och stör vår dygnsrytm om vi får mycket blått ljus på kvällar. Detta är en anledning varför många mobiltelefoner, surfplattor och TV-apparater erbjuder blåljusfilter.

I en studie (se källor för referens) jämförde man ljusterapi med vitt ljus och blått ljus. Syftet var att ge lika mycket av det blåa ljuset men det krävde dubbelt så många fotoner i vitt ljus och en ljusstyrka som blev 7 gånger större för att uppnå samma mängd. När testgrupperna behandlades såg man samma förbättring i båda grupperna vilket visar på potentialen med just blått ljus.

Dagsljus på sommaren gör även att huden producerar D-vitamin vilket teoretiskt kan vara väsentligt för kroppens funktion att inte utveckla depressioner. Det finns helt enkelt många faktorer att ta hänsyn till och kanske krävs det förbättring av flera brister för att uppnå bra resultat.

Ett problem med vinterdepressioner är att det gäller att jobba proaktivt och att behandla sig innan man blir deprimerad. Att påbörja en ljusterapibehandling när man redan är deprimerad tycks inte ha samma effekt som att undvika att i första hand bli deprimerad.

Efter att ha tittat på forskningsresultat och läst om hur forskare som är experter i ämnet uttrycker sig om ljusterapi och de studier som gjorts så verkar det absolut ge positiva effekter. Det kanske inte är en behandling som hjälper alla och det kanske krävs att man korrigerar fler faktorer för bästa resultat. På så sätt är det experimentellt precis som SBU kommer fram till. Däremot inte samma sak som att det inte fungerar.

FAQ – Vanliga frågor och svar om ljusterapilampor

En samling med vanliga frågor om ljusterapi och ljusterapilampor för behandling av depression, nedstämdhet m.m.

1. Hur mycket ljus (Lux) bör en ljusterapilampa avge?
2. Vad är SAD för sjukdom?
3. Är ljusterapilampor specifikt avsedda för att lindra SAD?
4. Ger ljusterapilampor ifrån sig UV-ljus?
5. Kan ljusterapilampor orsaka ögonskador vid användning?
6. Hur länge bör jag behandla mig med ljusterapi?
7. Hur ofta bör jag använda ljusterapilampan?
8. När på dagen är bäst att använda ljusterapi?
9. Hur väljer jag den bästa ljusterapilampan?

1. Hur mycket ljus (Lux) bör en ljusterapilampa avge?

Det finns en generell uppfattning om att en ljusterapilampa bör avge 10 000 Lux för att anses kunna ge en bra effekt för att motverka eller lindra säsongsdepressioner.

Men den faktiska effekten av ljuset uppnås av den blåa våglängden och det är egentligen mängden blått ljus som verkar vara mest betydelsefullt. En ljusterapilampa som avger blått ljus kan därför uppnå samma effekt fast med betydligt lägre Lux.

I en forskningsartikel som jämförde blått och vitt ljus i behandlingen hade det via ljuset 7 gånger så mycket ljus (Lux) men samma mängd blått ljus och uppnådde i princip identiska resultat.

Vi har skrivit en artikel som förklarar hur du väljer en ljusterapilampa med rätt ljusstyrka, vilket är rekommenderad läsning om du funderar på att köpa en ljusterapilampa.

2. Vad är SAD för sjukdom?

SAD är en akronym för det engelska Seasonal affective disorder och kan översättas till säsongsdepression eller vinterdepression. Det är en sjukdom som påverkar välmåendet för personer som normalt sätt har normal mental hälsa men under en del av året upplever depression. Detta är mest vanligt under vintern, men kan förekomma under andra delar året också.

I USA uppskattas det att ungefär 1,4 % av befolkningen i Florida lider av SAD, men att i norra delstaten Alaska så beräknas det till 9,9 %. Med andra ord är där en tydlig koppling mellan geografiska områden där den nordligaste delstaten som upplever vinter mer som oss i Sverige har betydligt fler som påverkas.

Ett sätt att lindra och i vissa fall helt motverka sjukdomen är att använda ljusterapi. Det är en metod som tros fungera bäst och som är relativt lätt att prova för den individuelle personen. Tyvärr är det något som man måste bekosta själv.

Brist på solljus påverkar inte bara mängden ljus som når näthinnan och vilka hormoner det skapar i kroppen. Det verkar även mängden UV-ljus vår hy utsätts för, vilket är kroppens främsta metod för att producera D-vitamin. D-vitaminbrist har kopplats till psykiska sjukdomar och depressioner. I Sverige får vi det via extra tillskott i vissa livsmedel men det kan finnas anledning att även försöka komplettera med detta i kombination med ljusterapi för den som tror sig lida av SAD.

Det finns dock många andra faktorer som påverkar psykologin och hjärnan. Fysisk träning och gärna konditionsträning av något slag har haft enorm positiv inverkan i flera tester också. Vi väljer att nämna dessa faktorer för att det är inte omöjligt att det absolut bästa resultatet uppnås genom att förbättra flera faktorer som eventuellt kan leda till depression.

3. Är ljusterapilampor specifikt avsedda för att lindra SAD?

Ljusterapi har setts som en behandling för att lindra och motverka SAD, men det har visat sig ha positiva effekter på personer som är nedstämda och lätt deprimerade av andra saker.

Den främsta funktionen är att ge en uppiggande effekt och många av de modeller som tillverkas har ett fokus på SAD, men det betyder inte att de lämpar sig för andra personer också.

4. Ger ljusterapilampor ifrån sig UV-ljus?

Nej, ljusterapilampor ger inte ifrån sig UV-ljus – i alla fall inte det mest populära modellerna på marknaden idag.

UV-ljus är skadligt för ögonen och därför bör man inte titta direkt mot en källa som avger UV-ljus. Däremot är det ljus som hjälper oss att bilda D-vitamin under sommarhalvåret när solstrålarna träffar vår hy, något som kan leda till D-vitaminbrist under vinterhalvåret.

5. Kan ljusterapilampor orsaka ögonskador vid användning?

Starkt ljus kan tillfälligt påverka ögat och dåliga ljuskällor skulle möjligtvis kunna skada ögat om de avger t.ex. UV-ljus.

Det har gjorts en systematisk översiktsstudie som tittat på alla de studier som gjort ljusterapi och där uppfattade man att mellan 0-45 % upplevde obehag eller tillfälliga problem med synen i samband med ljusterapin.

Slutsatsen är att ljusterapi är säkert för att använda för ögats hälsa förutsatt att man inte går på någon speciell medicin eller har andra hälsoproblem med ögonen sedan innan. Det går dock inte att bortse från vår initiala information om att visst ljus kan skada ögat och att köpa beprövade produkter är starkt rekommenderat.

Det är också rekommenderat att följa de anvisningar som produkten har. Att titta

6. Hur länge bör jag behandla mig med ljusterapi?

De flesta ljusterapilampor är avsedda att användas 20-30 minuter under morgontimmarna. Du vill få effekten så tidigt som möjligt på dagen och varför detta upplägg rekommenderas.

En lampa som ger ifrån sig svagare ljus eller om du som mottagare av ljuset har placerat dig längre i från lampan så brukar längre sessioner rekommenderas i upp till en timme.

7. Hur ofta bör jag använda ljusterapilampan?

Vi skulle rekommendera att du använder ljusterapilampan dagligen och då har du kanske råd att missa terapin någon dag utan att det blir ett problem.

Ljusterapi rekommenderas även att använda som förebyggande så det kan vara bäst att påbörja sin behandling innan man fått några symtom av årstidsbunden depression eller nedstämdhet.

8. När på dagen är bäst att använda ljusterapi?

Det är bäst att använda ljusterapin på morgonen så att du kan få nytta av effekten under dagen. Du bör inte använda ljusterapin under eftermiddag och kvällar då det kan påverka din dygnsrytm vilket kan leda till sämre sömn och således större risk att bli nedstämd eller deprimerad.

9. Hur väljer jag den bästa ljusterapilampan?

Några kliniska tester på vilken ljusterapilampa som är bäst för hemmabruk har inte gjorts, men det har gjorts studier på hur mycket ljus de bör klara av att leverera.

10 000 Lux är en rekommendation som tagit form och varför många produkter försöker möta det kravet. Lux är dock en mätenhet på hur mycket ljus som träffar en angiven kvadratmeter. Ju närmare man specificerar att du som användare ska vara till ljuskällan, ju mer Lux kommer det bli.

Den bästa ljusterapilampan kanske därför är en större modell som man inte behöver ha lika nära i jämförelsen med en liten platta som man kanske måste ha 20 cm ifrån ögonen för att uppnå bästa resultat. I ett sådan fall kan det vara svårt att göra någonting annat samtidigt.

Ett alternativ kan vara att vända sig till en ljusterapilampa som ger ifrån sig blått ljus då det inte krävs lika starkt ljus för att få samma effekt. Således kanske det blir behagligare med en svagare ljuskälla av endast blått ljus när man utför andra arbetsmoment som jobb eller plugg.

Så valde vi ut bästa ljusterapilampan

För att välja ut de bästa ljusterapilamporna och ta fram köpråd så har vi dels tittat på vad forskningen säger om ljusterapilampor i kliniska studier och tester, men också vad de enskilda produkterna presterar i tester och omdömen.

Forskning och studier har visat sig varit splittrad i resultatet av ljusterapilampor. Statens SBU tog 2007 fram en metaanalys som tittade på de studier som gjorts specifikt på ljusterapilampor och kom fram till att det behövdes mer studier på ämnet.

Samtidigt har det fortsatt trilla in information från så väl svenska som internationella forskare att vikten av dagsljus är väldigt viktigt för människans välmående. Minskning av depressioner och bättre sömnkvalitet är exempel på faktorer som styrs av ljuset.

Vägledande information om att en ljusterapilampa bör ha 10 000 Lux för att det ska fungera har legat till grund till för rekommendation av produkter. Vi ser även att flera tillverkare av ljusterapilampor riktat in sig på detta riktvärde också.

Något djupgående test mellan ljusterapilampor i syftet att hitta en skild modell som är bäst i test är inte något vi har kunnat hitta. Vi har därför fått lägga en större vikt i att gallra bort modeller som inte lever upp till rekommendationer och som fått dåliga betyg från konsumenter.