När du ska välja liggunderlag kommer du oundvikligen stöta på begreppet R-värde. R-värdet mäter hur bra liggunderlaget isolerar mot markkyla, och högre siffra betyder bättre isolering.
För sommarcamping räcker oftast R 2-3, höstvandringar kräver R 3-5, medan vintercamping behöver minst R 5 och gärna högre. Men det här är bara riktlinjer. I verkligheten spelar din egen kropp, var du sover och hur din övriga utrustning ser ut minst lika stor roll som siffran på etiketten.
Många som vaknar frusna nattetid tror att de behöver en varmare sovsäck. I praktiken är det nästan alltid liggunderlaget som sviker. Vi har sett detta om och om igen när vi testat utrustning. Skillnaden mellan en bekväm natt och en frusen mardröm handlar sällan om några grader varmare sovsäck, utan nästan alltid om tillräcklig isolering mot marken.
Varför markkyla är ett större hot än du tror
Marken under dig leder bort kroppsvärme betydligt effektivare än luften runt dig. Det här beror på konduktion, alltså direktkontakt mellan två material med olika temperatur. När du ligger på marken trycker din kroppsvikt ihop sovsäckens isolering under dig, vilket gör att den tappar nästan all sin isolerande förmåga där kroppen vilar. Resultatet? Din rygg, höfter och axlar får direktkontakt med kylan genom det tunna materialet.
Lufttemperaturen kan visa plus fem grader, men marken kan samtidigt vara nära nollan eller kallare. Det märker du särskilt tydligt på hösten när marken inte hunnit värmas upp ordentligt, eller under klara nätter när strålningskyla gör att ytan kyls ner kraftigt. Vi har sett temperaturdifferenser på upp till tio grader mellan luft och mark vid samma tidpunkt.
Det här förklarar varför du kan frysa trots en sovsäck märkt för långt kallare temperaturer än vad termometern visar. Sovsäcken skyddar dig utmärkt mot kall luft, men gör föga nytta mot den markkyla som suger värme ur din kropp underifrån. Det är därför valet av liggunderlag ofta är viktigare än valet av sovsäck för hur väl du sover.
Så funkar R-värdet från teori till praktik
Du har nu förstått grunderna i vad R-värdet symboliserar, men låt oss titta på detaljerna och teorin kring hur man mäter R-värdet, hur det fungerar och hur du kan använda det.
Mätstandarden ASTM F3340
R-värdet mäts genom att liggunderlaget placeras mellan en varm platta på 35 grader och en kall platta på 5 grader. Sedan mäter man hur mycket energi som krävs för att hålla den varma plattan konstant. Ju mindre energi som läcker igenom, desto högre R-värde får produkten. Det här är standardmetoden ASTM F3340 som infördes 2020.
Före 2020 använde många tillverkare egna mätmetoder, vilket gjorde jämförelser mellan olika märken näst intill meningslösa. Gamla produkter testades enligt EMPA-standarden som gav något högre värden för samma isolering. När du tittar på äldre liggunderlag kan du därför se lite högre siffror än vad de egentligen presterar enligt den nya standarden. Numera kan du åtminstone lita på att ett R-värde från ett märke går att jämföra med ett annat.
Vad siffrorna egentligen betyder för dig
Ett högre R-värde ger bättre isolering. Det låter enkelt, men det finns några saker att förstå. Skillnaden mellan R 2 och R 3 är betydligt mer märkbar än skillnaden mellan R 5 och R 6. Det beror på att isolering fungerar lite som ränta på ränta, fast åt andra hållet. De första isolerande lagren gör störst skillnad.
När vi testat olika underlag i kyla märks det tydligt att steget från ett sommarliggunderlag till ett höstunderlag känns dramatiskt. Däremot är skillnaden mellan ett bra vinterunderlag och ett extremt vinterunderlag mer subtil. Det betyder att du ska prioritera att komma upp i ett rimligt R-värde för dina förhållanden, snarare än att jaga den absolut högsta siffran.
Tänk också på att R-värdet är mätt under kontrollerade laboratorieförhållanden. Din upplevda värme påverkas av allt från vad du ätit till hur trött du är. Siffrorna ger dig en utgångspunkt, inte en garanti.
Vilket R-värde behöver du egentligen?
Rent praktiskt är det fördelaktigt med enkla riktlinjer som ”köp detta”. Därför har vi tagit fram just enkla riktlinjer beroende på säsong. Det är aldrig fel att välja ett liggunderlag som har bättre R-värde, men det kan bli kostsamt att gå på andra hållet.
Sommar och vår (R 1-3)
För vanlig sommarcamping i Sverige mellan juni och augusti räcker R 2 för de flesta. Du sover i tält vid temperaturer över fem grader och marken har fått värmas upp ordentligt. Här handlar det mer om komfort än om att överleva kylan. Ett cellplastunderlag eller ett enkelt uppblåsbart ger tillräcklig isolering.
Men var uppmärksam på höjdskillnader och vädersvängningar. Tältar du i fjällen även mitt i sommaren kan nätterna bli riktigt kalla. Vi har vaknat till frost på tältduken i juli när vi sovit över trädgränsen. Då är R 3 en klokare marginal att ha, särskilt om du vet att du lätt fryser.
Höst och tidig vinter (R 3-5)
Hösten är knepig. Temperaturen kan visa plus tio på dagen men sjunka mot nollan på natten. Och som sagt kyls marken ner fortare och mer än luften. September och oktober kräver respekt även om det känns som fortsatt sommar när du packar.
R 4 är en trygg nivå för tresäsongsbruk. Det ger dig utrymme att hantera oväntat kalla nätter utan att du behöver ligga vaken och frysa. Många av oss har lärt oss den läxan på det hårda sättet. Det är skillnad på att frysa lite och att inte kunna sova alls, och den skillnaden ligger ofta i just ett steg upp i R-värde.
Vintercamping (R 5+)
När du sover på snö eller i minusgrader är R 5 absolut minimum. Snö isolerar visserligen bättre än sten eller grus, men den är fortfarrt iskall och suger värme ur dig. För riktiga vinterförhållanden med temperaturer under minus tio vill du ha R 6 eller högre.
Arktiska förhållanden eller expeditioner där du ligger många timmar i sovsäcken kräver R 7 eller till och med R 8. Det här är extrema underlag som kostar mycket och väger en del, men om du ska sova länge i extrem kyla är det inte där du ska spara pengar eller vikt. Vi har testat vintertältning vid minus 20 där skillnaden mellan R 5 och R 7 var avgörande för om natten blev uthärdlig eller katastrofal.
De faktorer som påverkar ditt värmebehov
R-värdet är bara startpunkten. Din faktiska upplevelse av värme beror på en rad andra faktorer som spelar in.
Din egen kropp och sömnvanor
Alla kroppar är inte skapade lika när det kommer till att hålla värmen. Kvinnor fryser generellt lättare än män, delvis på grund av lägre muskelvolym och annorlunda fettfördelning. Äldre personer producerar mindre kroppsvärme. Smala personer med låg kroppsvikt behöver mer isolering än tunga personer som har mer ”inneboende isolering”.
Hur du sover påverkar också. Ligger du på rygg sprider du vikten jämnt och komprimerar isoleringen mindre. Sover du på sidan eller mage koncentreras trycket till mindre områden som axlar och höfter. Då behöver du antingen högre R-värde eller ett tjockare underlag som inte komprimeras lika lätt.
En del människor producerar mycket värme när de sover, andra blir kalla hur många lager de än har. Om du vet att du tillhör frysbultarna bör du lägga till ett steg i R-värde jämfört med rekommendationerna. Det är bättre att vara för varm och kunna öppna sovsäcken än att ligga och huttra.
Tältets placering och markunderlag
Var du ställer tältet gör enorm skillnad. Snö isolerar faktiskt ganska bra när du väl stampat en plan yta. Sten och berg däremot leder värme extremt effektivt och känns iskallt även när lufttemperaturen är mild. Gräs och jord ligger någonstans mittemellan.
Fuktig mark leder värme bättre än torr mark. Om du tältar nära vatten eller på fuktig äng behöver du räkna med sämre isolering än samma R-värde skulle ge på torr terräng. Vind runt tältet ökar också värmeavgivningen genom att kyla ner tältduken som i sin tur kyler ner luften inuti.
Vi har sovit på alltifrån blankis till djup pulversnö. Skillnaderna är påtagliga även med samma utrustning. Det är värt att fundera på var du ska sova, inte bara när.
Din övriga utrustning
Liggunderlaget jobbar inte ensamt. Din sovsäck spelar så klart roll, men inte på det sätt många tror. En varm sovsäck kan inte kompensera för ett dåligt liggunderlag. Däremot kan kombinationen av en bra sovsäck och ett bra underlag ge dig marginal nedåt i temperatur.
Lakan eller liner inuti sovsäcken tillför lite extra isolering och hjälper också till att hålla sovsäcken ren. Det är små skillnader, men de räknas när det blir riktigt kallt. Vad du har på dig när du sover spelar också in. Tunna men värmande lager som merinoull eller fleece hjälper kroppen behålla värme.
När vi jämfört olika sovsäckar i vårt test har det varit tydligt att samma sovsäck presterar olika beroende på vilket liggunderlag den kombineras med. Det är helheten som räknas.
Så kombinerar du flera liggunderlag för högre isolering
Istället för att känna dig tvingad att köpa ett nytt liggunderlag, så kan du faktiskt kombinera dem för en bättre effekt.
Den smarta kombinationen för vinterbruk
När du staplar två liggunderlag adderas deras R-värden. Ett cellplastunderlag med R 2 kombinerat med ett uppblåsbart med R 4 ger dig totalt R 6. Det här är en kostnadseffektiv och flexibel lösning som många vintercampare svär vid.
Lägg cellplasten underst. Det ger extra isolering men fungerar också som skydd mot vassa stenar och kvistar som kan punktera det uppblåsbara underlaget. Det uppblåsbara ligger ovanpå och ger komfort och huvuddelen av isoleringen. Kombinationen ger dig både trygghet och värme.
Flexibiliteten är en stor fördel. På sommaren använder du bara det uppblåsbara. När hösten kommer lägger du till cellplasten. Vid extrem kyla kan du till och med använda två uppblåsbara underlag staplade. Du bygger ditt isoleringssystem efter behov istället för att köpa ett nytt dyrt extremunderlag. Det fungerar tills man ibland inser att man har begränsad packvolym och kanske behöver ett ultralätt men effektivt liggunderlag.
Vi har använt den här lösningen vid många tillfällen. Det funkar. Men det finns nackdelar också.
När dubbla underlag blir opraktiskt
Extra underlag betyder extra vikt och packvolym. Det spelar mindre roll om du paddlar eller kör bil till lägerplatsen, men för vandrare som bär allt på ryggen blir det snabbt ett problem. Ett cellplastunderlag tar också mycket plats även om det väger lite.
Det irriterande är att underlagen kan glida isär under natten. Du rör dig i sömnen och plötsligt ligger du halvvägs utanför. Det finns kopplingskit för vissa märken, men de flesta får improvisera med klädlager som håller underlagen på plats.
Om du vet att du regelbundet sover i kyla kan det vara värt att investera i ett ordentligt vinterunderlag med högt R-värde istället. Du får ett enklare system som är lättare att hantera, även om prislappen blir högre. När vi jämfört olika typer av liggunderlag har det visat sig att moderna vinterunderlag presterar imponerande i ett enda lager.
Olika liggunderlagstyper och deras R-värde
Olika konstruktioner ger olika isoleringsförmåga. Här är vad du kan förvänta dig från de vanligaste typerna:
| Typ | Typiskt R-värde | Bäst för | Våra iakttagelser |
|---|---|---|---|
| Cellplast | R 1-2,5 | Sommar, backup, extra isolering | Nästan omöjliga att förstöra men tar plats. Perfekta som skyddslager. |
| Självuppblåsande | R 2-4 | Tresäsong, komfort | Bra balans mellan bekvämlighet och prestanda. Lite tyngre än rena uppblåsbara. |
| Uppblåsbart med luftceller | R 2-4 | Lätt vikt, sommar till höst | Imponerande låg vikt men känsligare för punktering. Kräver försiktighet. |
| Uppblåsbart med syntet | R 4-6 | Vinter, kyla | Pålitlig isolering även i fukt. Vanligaste valet för allvarlig vintercamping. |
| Uppblåsbart med dun | R 5-8 | Extrem kyla, expeditioner | Bästa isolering per vikt men dyrast. Känsligt för fukt från utandningsluft. |
Dunisolerade underlag ger mest isolering för vikten men kostar också mest. De kräver också att du blåser upp dem med pump istället för munnen, annars kondenserar fukt inuti och dunets isoleringsförmåga försämras. Syntetisolerade underlag är mer förlåtande och klarar fukt bättre, vilket gör dem till det mest praktiska valet för de flesta.
Cellplast är det enda som aldrig sviker. Det kan inte punktera eller läcka och fungerar lika bra blött som torrt. Däremot är komforten minimal och isoleringen begränsad. Men som backup och skyddslager är cellplast oslagbart.
Praktiska tips för att optimera isoleringen
- Lägg ut självuppblåsande underlag i tältet direkt när du kommer fram. Det tar tid för skummet att expandera ordentligt och du vill att det ska vara klart när du ska sova.
- Reflexiva sovsäcksunderlägg reflekterar tillbaka kroppsvärme och kan ge dig motsvarande R 0,5 till 1 extra isolering. Det väger nästan ingenting och kan vara värt det vid gränsfall.
- Om du kör dubbla underlag, stoppa kläder eller packning i gliporna där de möts. Det förhindrar att kall luft cirkulerar mellan lagren och håller dem på plats.
- Blås aldrig upp liggunderlag med munnen på vintern. Din utandningsluft innehåller fukt som kondenserar och fryser inuti underlaget. Använd pump eller pumppåse istället.
- Har du inte tillräckligt högt R-värde? Lägg packning, ryggsäck eller extra kläder under fötterna. Fötterna blir ofta kallast och lite extra isolering där kan göra stor skillnad.
- Tänk på var i tältet du placerar dig. Undvik lägen precis vid ventilerna där kall luft strömmar in. Ligg inte heller tätt mot tältväggarna som kyls ner av vinden utanför.
- Ät ordentligt innan du går och lägger dig. Matsmältningen producerar värme som hjälper kroppen hålla temperaturen uppe under natten. En varm måltid sent på kvällen är mer än bara mysigt.
Vi har också lärt oss att kunna laga punkteringar i fält är en färdighet värd att ha. Ett lagningskit väger nästan ingenting och kan rädda natten om olyckan är framme.
Så testar och verifierar du ditt liggunderlag
Testa aldrig din utrustning för första gången långt från civilisationen. Gör en provnatt hemma i trädgården eller på altanen. Du vill veta hur ditt underlag presterar under kontrollerade former där du enkelt kan gå in om det blir för kallt.
Börja med milda förhållanden och arbeta dig gradvis mot kallare temperaturer. Dokumentera vad som fungerade och vad som inte gjorde det. Blev du kall? Vilka kroppsdelar frös först? Det säger mycket om var isoleringen brister.
Höfter och axlar blir ofta kalla först eftersom de bär mest kroppsvikt och komprimerar underlaget mest. Om du märker att just de delarna fryser medan resten av kroppen är varm behöver du antingen högre R-värde eller ett tjockare underlag som inte komprimeras lika lätt. Kalla fötter tyder oftast på för tunna sovsäcken nedtill snarare än dåligt underlag.
Var ärlig mot dig själv om vad som är acceptabelt. Lite kyla går att hantera, men om du ligger vaken och fryser halvt i döden kommer du inte återhämta dig ordentligt. Sömn är viktigare än vikten på utrustningen. Satsa hellre på något mer isolering än att gå för lätt.
När du känner dig säker på din uppsättning kan du gradvis utmana den i mer avancerade förhållanden. Men ha alltid en backup-plan. Vi har alla gjort misstaget att underskatta kylan någon gång.
Din väg framåt
Nu vet du vad R-värdet betyder och hur du använder den kunskapen. Nästa steg är att faktiskt välja ett underlag som passar dina behov. Börja med att identifiera när och var du ska sova. Sommarnätter i skogen? Höstvandringar i fjällen? Vintertältning på snö?
Välj ett R-värde med marginal uppåt. Det finns inget som heter för varmt liggunderlag, bara för tunna sovsäckar som du kan öppna. Tänk på din egen frysbenägenhet och lägg till ett steg i R-värde om du vet att du lätt blir kall. Testa hemma först innan du ger dig ut på riktigt.
Om du vill gräva djupare i vilka specifika modeller som presterar bäst kan du kolla in vårt omfattande test av liggunderlag där vi jämfört både R-värden och faktisk prestanda. Och fundera också på om en mumieformad eller rektangulär sovsäck passar dig bäst, för den kombinationen avgör hur du sover utomhus.
Rätt isolering är nyckeln till återhämtning och goda minnen. Satsa på det.