Du vaknar en tisdag morgon, piggare än på länge. Pulsklockan visar 68 slag i vila. Tolv slag högre än vanligt. Ignorera den eller vila?
Det här är frågan som många ställer sig när tekniken plötsligt säger emot känslan. Och sanningen är både enklare och mer komplex än de flesta tror. Det är nämligen inte den enstaka brutala träningen som leder till överträning. Det är de små, upprepade påfrestningarna när kroppen redan är trött som till slut knäcker dig. Precis som en boxare som tar jab efter jab tills benen viker sig.
När vi testat hur olika pulsklockors återhämtningsfunktioner fungerar i praktiken har vi lärt oss exakt vilka signaler som faktiskt betyder något och vilka som är falsklarm. Genom att kombinera data från klockorna med hur vi faktiskt mått och presterat har vi byggt upp en förståelse för när du ska lyssna på varningen och när du kan köra vidare.
I den här artikeln får du konkreta tröskelvärden att förhålla dig till, praktiska test du kan göra hemma imorgon morgon, och insikter om varför vissa atleter medvetet ignorerar sin klocka. Och när det är okej att göra det.
Så varnar din pulsklocka för överträning – tidiga signaler att lära känna
Din träningsklocka samlar data dygnet runt. Men när det gäller att upptäcka överträning och utmattning är det tre mätvärden som verkligen betyder något och som är värt att följa.
Förhöjd vilopuls är det mest omedelbara tecknet. När hjärtat slår snabbare än vanligt i vila försöker kroppen kompensera för något. Det kan vara en pågående infektion, mental stress eller ackumulerad träningsbelastning som inte hunnit återhämtas. Problemet är att många mäter fel och drar slutsatser på lösa grunder.
Sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, eller HRV som det oftast förkortas, är kroppens återhämtningsbarometer. Det mäter variationen mellan hjärtslagen och när den sjunker under flera dagar är det ett tecken på att det autonoma nervsystemet är överbelastat. Men här finns viktiga nyanser som vi kommer att gå igenom.
Förändrat svar vid ortostatiskt test är det mest underskattade måttet. När skillnaden mellan din puls liggande och stående plötsligt ökar med 10-20 slag jämfört med din normala baseline fångar testet något som varken vilopuls eller HRV alltid visar. Det kräver lite mer jobb att genomföra, men i våra tester har det visat sig vara förhållandevis träffsäkert för att fånga tidiga tecken på överbelastning.
Som exempel kan konkreta tröskelvärden vara nyckeln till vad som händer och hur du bör agera. En ökning med 5-10 slag i vilopuls kan vara en gul flagga som är värd att ha ett öga på utan att drabbas av panik. En större förändring på 10-20 slag eller mer är ett tecken på att kroppen är ansträngd av något. Kanske mäter utrustningen fel, men här kommer självreflektion ha en viktig betydelse. Har du tränat hårt? Stressad situation privat eller på jobb? Kanske håller du på att bli förkyld?
Tidpunkten när du mäter är kritisk. Morgonmätning direkt vid uppvaknande, innan du kliver ur sängen, ger dig den mest stabila baslinje. Efter kaffe, efter en stressig mailkontroll eller sent på kvällen är värdena betydligt mindre tillförlitliga. Och vi ska inte prata om vilka utslag du får om du tagit två glas vin på kvällen.
Vilopuls som tidig varningsklocka – när ska du reagera?
Vilopulsen är det enklaste måttet att förstå men också det mest missförstådda. Alla vet att den ska vara låg när du är vältränad och återhämtad. Men få vet exakt när en förhöjning faktiskt betyder något och när det bara är naturlig variation.
Det här med att tolka vilopulsen rätt handlar inte om att sitta med papper och penna varje morgon. Det handlar om att bygga en känsla för vad som är normalt för dig och när något sticker ut. Och för att bygga den känslan behöver du några konkreta riktlinjer att luta dig mot.
Så mäter du vilopulsen rätt (och när att göra det)
Mät direkt vid uppvaknande, innan du kliver ur sängen. Det är då kroppen är som mest ostörd och pulsen speglar din faktiska återhämtningsstatus. Vänta inte ens tills du varit på toaletten om du kan undvika det. Moderna pulsklockor gör detta åt dig där du kan se hur din puls och HRV varit under natten.
Vad som förstör mätningen är egentligen ganska förutsägbart men lätt att glömma bort. Kaffe höjer pulsen direkt. Stress från att kolla mobilen eller tänka på dagens uppgifter aktiverar det sympatiska nervsystemet. Rörelse, även lätt sådan, påverkar omedelbart. Och tid på dygnet spelar roll då pulsen naturligt varierar över dygnet.
Bästa praxis är att mäta samma tid varje dag i fyra veckor för att etablera din baseline. Det här är grunden. Utan den vet du inte vad som är normalt för just dig, och då blir alla jämförelser meningslösa.
När vi tittat på skillnaden mellan optisk mätning på handleden och pulsband för bröstet under morgonmätningar har skillnaden varit liten. Men vid övergången från sömn till vakenhet kan handled-sensorn ibland ta några sekunder längre på sig att hitta en stabil avläsning.
Tröskelvärden som faktiskt betyder något
| Ökning från normalt | Vad det innebär | Rekommenderad åtgärd |
|---|---|---|
| +5-10 slag | Gul flagga, följ läget | Lättare träning ok, överväg enklare pass om du tror det finns anledning. |
| +10-15 slag | Kroppen behöver återhämtning | Zon 1 eller vila, fortsätt om du känner dig stark |
| +15-20 slag | Tydlig överbelastning | Vila eller mycket lätt aktivitet |
| +20+ slag | Risk för infektion eller utmattning | Absolut vila, överväg läkarkontakt om det består. Vill du röra på dig är promenad eller lätt cykling utan motstånd möjligtvis rätt nivå. |
Märk att det är trenden över tid som betyder något. En enstaka morgon med förhöjd puls kan bero på allt från en varm natt till att du druckit för lite vatten. Men om pulsen inte normaliseras på 2-3 dagar trots lättare träning eller vila, då är det ett verkligt tecken på att kroppen inte hänger med.
Forskningsdata visar att om morgonpulsen ligger kvar 10 slag över normalt i mer än en vecka, trots minskad träningsbelastning, befinner du dig troligen i ett tillstånd av icke-funktionell överbelastning. Det här är steget innan riktig överträning, och där vill du inte hamna. Skulle du misstänka att det närmar sig kan ett par veckor av väldigt lugn träning med gott om återhämtning vara aktuellt. Det är svårt att ge konkreta råd mer än att backa.
Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) – mer nyanserat men inte perfekt

HRV har hyllats som något av en helig gral för återhämtningsmätning. Men efter att ha sett hur företag som Garmin, Polar, Fitbit och även Whoop mäter och ur det faktiskt stämmer överens med prestation så finns det viss svängrum för att tolka det.
Många lär sig det den hårda vägen när de följt HRV-värden slaviskt och ändå hamnat i utmattning. Eller tvärtom, ignorerat låga värden och faktiskt presterat på topp. Det beror på att HRV är mer nyanserat än vad de flesta klockors appar får det att verka.
Vad HRV egentligen visar (och inte visar)
HRV mäter variationen i tid mellan dina hjärtslag. Om ditt hjärta slår 60 gånger per minut betyder det inte att det slår exakt en gång per sekund. Ett slag kanske kommer efter 0,8 sekunder, nästa efter 1,2 sekunder. Ju större variation, desto mer flexibelt och anpassningsbart är ditt autonoma nervsystem.
Högre HRV är generellt kopplat till bättre återhämtning och lägre total stressbelastning. När HRV sjunker signalerar kroppen att den arbetar hårdare för att upprätthålla balans. Men det här är där det blir intressant.
HRV fångar ALL stress. Inte bara träning. Mental stress från jobbet, relationsproblem, dålig sömn, till och med oro för framtiden påverkar ditt autonoma nervsystem och därmed din HRV. Dr. Jeffrey Christle från Stanford University poängterar att HRV fungerar som en flagga för ökad stress på kroppen, oavsett om det beror på träningsbelastning, sjukdom eller andra stressfaktorer.
Det betyder att HRV inte kan skilja mellan varför du är stressad. Den säger bara att du är det. Och det här är både styrkan och svagheten med måttet. För träningsplanering måste du alltså alltid fråga dig själv varför HRV är låg, inte bara konstatera att den är det.
Vi har dock tillräckligt lång erfarenhet för att säga att även stress bortom träningsbelastning påverkar din prestationsförmåga och återhämtningsförmåga. Om du har varit långvarigt stressad över jobbet eller kanske att någon är sjuk i familjen. Då kan du också räkna med att det påverkar hur du kan prestera under träning och tävling. Det är alltså inte konstigt om kroppen även här behöver lite längre återhämtning.
När HRV inte är pålitligt – viktiga undantag
För vältränade uthållighetsidrottare blir HRV-mätning mindre känslig över tid. Fenomenet kallas parasympathetic saturation och innebär att det parasympatiska nervsystemet redan är så dominant att ytterligare träning inte ger lika tydliga förändringar i HRV. Du kan vara på väg mot överträning men HRV visar inga varningssignaler.
Efter väldigt intensiv träning kan HRV sjunka kraftigt utan att det är tecken på överträning. Om du kört ett riktigt brutalt pass är det helt normalt att HRV är låg dagen efter. Det är när den förblir låg i flera dagar som du behöver reagera och eventuellt göra anpassningar.
Vid dålig sömnkvalitet sjunker HRV markant men återhämtas ofta på 1-2 dagar. Det här är inte samma sak som träningsrelaterad överbelastning. En dålig natts sömn ger låg HRV, men om du sover bra nästa natt normaliseras det.
I våra tester har vi sett exempel där återhämtningsscore legat på 10-15% men där prestationen ändå varit på topp dagen efter. Det visar att HRV är en pusselbit, inte hela bilden.
Men precis som vi nämnt tidigare är det bilden över tid som har betydelse. Du kan vara nervös och få 4 timmars sömn inför tävlingsdagen och ändå prestera på absolut topp. Om du däremot har dålig sömn en hel vecka innan du ska prestera så är det mer sannolikt att kroppen inte är redo för utmaningen.
Så använder du HRV rätt i praktiken
Titta på 7-dagars-trenden, inte enskilda dagar. En dålig natt ger dålig HRV. Men det är när trenden över en vecka pekar nedåt som du har anledning att justera träningen.
Om din HRV ligger konsekvent låg i 3-4 veckor trots att du tagit det lugnare med träningen är det en stark indikator på att något är fel. Det kan vara överträning, men det kan också vara kronisk stress från annat håll i livet eller en smygande infektion som kroppen försöker hantera.
Kombinera alltid HRV med vilopuls och subjektiv känsla. Om alla tre pekar åt samma håll är signalen stark. Om HRV är låg men vilopulsen normal och du känner dig pigg kan du ofta köra på ändå. Din kropp är inte en maskin och data måste tolkas med kontext.
Ortostatiskt test – det mest underskattade verktyget

När vi började använda ortostatiska test systematiskt under våra tester upptäckte vi något rätt så förvånande. Det fångade tecken på överbelastning flera dagar innan vi själva kände något. Innan vilopulsen hann stiga markant och innan humöret börjat påverkas.
Testet går ut på att mäta hur din puls reagerar när du går från liggande till stående. Ett friskt och återhämtat autonomt nervsystem hanterar den förändringen smidigt. Ett överbelastat system kämpar.
Så här gör du. Ligg ner i 10 minuter på morgonen, helst direkt efter att du vaknat och varit på toaletten. Mät din genomsnittliga puls under de sista 2 minuterna. Res dig sedan upp och stå helt still. Mät pulsen efter 15 sekunder, efter 90 sekunder och efter 120 sekunder. Skriv ner värdena.
Det normala är att pulsen stiger snabbt när du reser dig, toppar efter cirka 15-20 sekunder, och sedan gradvis sjunker tillbaka. Skillnaden mellan din puls liggande och stående efter 2 minuter ska vara relativt konstant från dag till dag när du är återhämtad.
Varningssignalen kommer när den skillnaden plötsligt ökar. Om din puls normalt ökar med 25 slag när du reser dig men en morgon ökar med 40 slag är det ett tidigt tecken på att det autonoma nervsystemet är överbelastat. Ökar skillnaden med 10-20 slag jämfört med din baseline under flera dagar i rad befinner du dig i riskzonen för överträning.
Polar Vantage-serien har inbyggt stöd för ortostatiskt test och kräver antingen ett H10 brösband eller Vantage V3 som kan mäta med finger-ECG direkt på klockan. Garmin saknar en dedikerad funktion för detta, men du kan göra testet manuellt genom att starta en aktivitet och titta på pulsen i realtid. Whoop gör indirekt samma bedömning genom sin ”Recovery score” som bygger på liknande principer.
Det här testet känns krångligt första veckan. Men när du väl har en baseline tar det fyra minuter och kan rädda dig från veckor av överträning. Det är den tid det tar att borsta tänderna.
Varför det inte alltid räcker med data från klockan
Den svåraste läxan från alla våra tester ligger i att förstå när data blir meningslöst utan kontext. Siffror ljuger aldrig, men de kan berätta helt fel historia om du inte vet vad som händer runt omkring.
Efter en semestervecka utan träning visar Garmin ofta ”overreaching” när du återgår till normal belastning. Det beror på att algoritmen ser ett stort hopp i träningsbelastning jämfört med föregående vecka. Men du är inte övertränad. Du är utvilad och redo att träna igen. Även om du inte tränat på en vecka så kan du i princip räkna med att kroppen orkar att återgå till samma träningsbelasting som innan – i alla fall om du inte varit förlyld under perioden.
I värme eller på höjd stiger pulsen för en given hastighet utan att din kondition försämrats. Kroppen behöver pumpa mer blod för att hantera värmen eller den tunnare luften. Klockan tolkar det som sämre form när det i själva verket bara är normal anpassning.
För kvinnor varierar HRV naturligt under menscykeln. Under den luteinala fasen sjunker HRV ofta även om träningen är lätt och återhämtningen god. Det är hormonellt, inte träningsrelaterat.
Efter vaccination kan pulsen vara förhöjd i 2-3 dagar. Det är immunsystemets normala respons. Samma sak gäller efter hårdare sjukdom. Första veckan tillbaka kan data se kaotisk ut trots att du mår bra och är redo att träna lätt. Detta är dock situationer när du vill mjukstarta och ta ett par steg tillbaka innan upptrappning igen.
Mentalt stressad men fysiskt återhämtad är en vanlig situation. HRV säger vila, men kroppen vill faktiskt träna. Och ibland är träning det bästa sättet att hantera mental stress, även om upplägget kanske behöver justeras lite. Här måste du väga data mot känsla.
Vi körde ett experiment där vi följde klockans råd slaviskt under fyra veckor och jämförde med perioder där vi kombinerade data med egen bedömning. Resultatet visade att flexibiliteten gav bättre träningseffekt och färre dagar med onödig vila.
Klockan ger objektiv data. Du känner subjektivt. Båda behövs för de smartaste besluten. Har du lärt dig hur stressmätning faktiskt fungerar blir det lättare att tolka vad siffrorna egentligen betyder.
Jab, jab, jab – det är upprepningen som dödar dig

Alan Couzens, träningsfysiolog och coach för uthållighetsidrottare, förklarar det här bättre än de flesta. Det är inte den enstaka riktigt hårda ”knockout”-träningen som leder till överträning. Det är upprepade ”jabs” mot en idrottare som redan är trött.
En brutal intervallträning när du är utvilad och återhämtad är produktiv stress. Kroppen svarar med anpassning och du blir starkare. Men fem ”lagom hårda” pass när du redan är trött blir till upprepade smårån på ett bankkonto som redan är tomt. Till slut kraschar systemet.
Det är lite som att köra bil med varningslampan tänd. En gång går bra. Kanske två. Men fortsätter du ignorera den kommer motorn att ta skada. Detta är också något vi sett och haft egen erfarenhet av. När man väl står i där på kanten inför överträning kan det vara svårt att se den. Att man presterar dåligt på intervallerna och inte orkar prestera, samtidigt letar sig stressen fram att det nu är viktigare än någonsin att få av kvalitetspassen då det är 4 veckor tills toppformen ska vara där.
Pulsklockan hjälper dig se den ackumulerade belastningen över tid på ett sätt som känslan inte alltid gör. Garmin visar ”Training Load” och ”Recovery Time”, Whoop har ”Strain Score” med historik, och Polar erbjuder ”Training Load Pro”. Alla försöker visualisera samma sak, hur mycket belastning staplas på varandra.
Om klockan visar att du behöver återhämtning tre dagar i rad eller längre är det en signal värd att lyssna på. Även om enskilda pass känns okej. För många av oss vänjer sig vid att alltid vara lite trötta, och då försvinner referenspunkten för vad ”pigg” egentligen känns som.
När du ska ignorera klockan (ja, det händer)
Efter hundratals timmar med olika klockor har vi lärt oss att ibland är det rätt att bortse från data. Det låter kontraintuitivt men är en viktig del av att bli smart med tekniken.
Under toppning inför en tävling säger klockan ofta ”produktiv” för att sedan slå över till att du underpresterar. Ibland träffar klockorna rätt och beskriver situationen som att du toppar, men ibland blir det helt annorlunda. Detta är en tid då kroppen behöver vila för att realisera den form du byggt upp. Här är planering viktigare än dagens siffror.
Efter sjukdom är första veckan tillbaka kaotisk i data. Pulsen kan vara oregelbunden, HRV svänger, och algoritmer som förlitar sig på trender blir förvirrade. Men om du känner dig frisk och orkar träna lätt är det oftast okej att ignorera varningen och köra försiktigt. Detta är dock inte samma sak som att direkt hoppa på intervallträningen bara för det var 10 dagar sedan du körde senaste passet med hög intensitet. Börja lugnt, och ge kroppen flera dagar att återhämta sig innan du lägger in fartpasset.
Vid ny höjd eller ovanligt varmt klimat anpassar sig kroppen. Pulsen är högre för samma arbete. Det ser ut som sämre form men är bara tillfällig anpassning. Efter några dagar normaliseras det.
Elitidrottare kör ibland medvetet mot gränsen inför en viktig tävling. De vet att de överbelastar kroppen kortvarigt men har erfarenhet och uppbackning för att hantera risken. Det är inte något vi rekommenderar för motionärer, men det visar att reglerna inte är absoluta.
I forum som Reddit hittar du diskussioner där konsumenter berättar om hur de haft 10% återhämtning enligt appar men ändå sprungit personligt rekord dagen efter utan att kroppen bryter ihop. Kroppen är inte en maskin. Data ger vägledning, inte order.
Men ignorera inte systematiskt under flera veckor. En enskild dag där kroppen säger ”go” och klockan säger ”no” är en sak. Men vecka efter vecka av samma konflikt betyder ofta att du kör mot väggen. Då är det förmodligen klockan som har rätt.
Om du ska titta på enskilda dagar är det bättre om båda referenspunkterna säger samma sak. Känner du dig trött och sliten samtidigt som klockan håller med? Ja, då kanske du ska ge kroppen några dagar extra återhämtning med lugn träning. Fokusera på kost, sinnesro och sömn istället.
Praktisk veckochecklista – så använder du pulsklockan smartast
Baserat på vad som faktiskt fungerat, här är den veckovisa rutinen vi rekommenderar. Det här är ingen teoretisk idealplan utan vad som visat sig vara hanterbart att hålla över tid utan att det blir en börda.
Dagliga vanor behöver vara så enkla att de blir automatiska. Annars slutar du göra dem efter två veckor.
- Mät vilopuls direkt vid uppvaknande innan du tar i mobilen eller kliver ur sängen
- Notera hur du känner dig subjektivt på en skala 1-10
- Titta på HRV-trend över senaste sju dagarna, inte bara gårdagens värde
Veckovis får du ta steget tillbaka och se mönster som inte syns dag för dag.
Gör ortostatiskt test två gånger per vecka, till exempel måndag och fredag. Det ger dig två datapunkter att jämföra med din baseline utan att det blir en tidstjuv.
Jämför veckans genomsnittliga vilopuls med förra veckan. En gradvis uppåtgående trend över flera veckor är viktigare än enskilda dagars variation.
Kolla balansen i din ”Training Load” eller motsvarande funktion. Ökar den snabbare än din kropp hinner återhämta sig? Då är det dags att pumpa i bromsen.
Månadsvis kommer de långsiktiga mönstren fram.
Exportera data och titta på längre trender. Här ser du mönster som inte syns vecka för vecka. Kanske återhämtar du dig sämre under vissa månader eller efter specifika typer av träning.
Justera din baseline om du blivit betydligt starkare. Din vilopuls kan ha sjunkit permanent, och då behöver dina referensvärden uppdateras.
Utvärdera om klockan varnat rätt. Var det falsklarm? Den här återkopplingen gör dig bättre på att tolka din egen data över tid.
| Signal från klockan | Rekommenderad åtgärd | Fortsätt träna om |
|---|---|---|
| Vilopuls +5-8 slag | Lättare pass än planerat | Värdena normaliseras inom 24 timmar |
| Vilopuls +10-15 slag | Zon 1 eller vila | Du känner dig stark trots siffrorna |
| HRV låg 3+ dagar | Ta ledigt eller mycket lätt | Vilopuls och känsla är normala |
| Ortostatic test +15 slag | Vila helt i 2-3 dagar | Sällan läge att fortsätta |
Vanliga misstag som förstör din datakvalitet
Under våra tester såg vi samma misstag gång på gång. Både hos oss själva i början och i diskussioner med andra som försökt använda pulsklockans återhämtningsfunktioner.
Aldrig satt en baseline. Du jämför mot ”normalt” utan att veta vad normalt är för just dig. Lösningen är enkel men kräver tålamod. Fyra veckor strukturerad mätning innan du börjar fatta beslut baserat på data. Det känns långsamt, men alternativet är att gissa.
Fel mättid. Vilopuls efter morgonkaffet är meningslös. Efter stress på jobbet också. Vid olika tider på dygnet likaså. Mät alltid vid samma tidpunkt, helst direkt vid uppvaknande.
Förlitar dig på optisk mätning vid intervaller. Handledsmätning tappar precision vid mycket hög intensitet och snabba pulsförändringar. För intervallträning behöver du ett brösband för exakt mätning. För vila och lätt träning duger handledsmätning utmärkt.
Jämför med kompisar. ”Min kompis har HRV på 60, jag bara 35. Något fel på mig?” Nej. HRV är extremt individuellt och påverkas av allt från genetik till träningshistorik. Jämför bara med dig själv över tid.
Glömmer kalibrera pulszoner. Om dina zoner är fel blir hela belastningsbedömningen fel. Gör ett ordentligt tröskeltest eller FTP-test minst en gång per år, helst två.
Det här med att jämföra sig med andra går på en smäll förr eller senare. Fokusera på din egen utveckling.
Vilka pulsklocksfunktioner som faktiskt hjälper (och vilka som är fluff)
Efter att ha testat hur olika klockors funktioner presterar i praktiken har vi en tydlig bild av vad som är genuint användbart kontra marknadsföring. Många funktioner låter imponerande i produktbeskrivningen men används aldrig i verkligheten.
Värt att ha är funktioner som du faktiskt kommer använda varje vecka och som ger tillförlitlig data.
- HRV-spårning nattetid ger mest pålitlig data eftersom kroppen är ostörd
- Ortostatiskt test eller motsvarande funktion för att mäta autonomt nervsystems respons
- Training Readiness eller Recovery score som aggregerar flera mätvärden till en översiktlig bild
- Sömnanalys med djupsömnsspårning eftersom dålig sömn är ofta den dolda orsaken till dålig återhämtning
Kan skippa utan att du förlorar något väsentligt för att upptäcka överträning.
- ”Stress score” under dagen är för känslig och ger många falsklarm
- ”Body Battery” under träning är i stort sett meningslöst
- ”VO2max estimation” utan regelbundna prestandatest är notoriskt opålitlig
- Dagliga HRV-avläsningar utan trendanalys är mer förvirrande än hjälpsamma
När vi jämfört hur Garmin, Polar och Whoop närmar sig återhämtningsmätning ser vi tydliga skillnader. Garmin fokuserar på träningsbelastning och ger dig detaljerad data att själv tolka. Polar har det mest avancerade ortostatiska testet. Whoop förenklar allt till tre scores men kräver månadsprenumeration.
Om du letar efter de viktigaste funktionerna för löpare specifikt finns det några som sticker ut mer än andra när det gäller att undvika överträning.
Vissa aktivitetsarmband erbjuder liknande funktioner som pulsklockorna fast i enklare format. För den som inte behöver GPS och avancerad träningsdataanalys kan det räcka långt.
Vår erfarenhet är att det är bättre med en enklare klocka vars funktioner du faktiskt använder än en avancerad modell där majoriteten av funktionerna förblir oanvända.
Zooma ut och var ärlig – även om det inte är lätt
Den där tisdagsmorgonen med vilopuls på 68. Vad gjorde du?
Om du valde att köra som planerat lärde du dig kanske ingenting. Om du valde att vila kanske du missade ett bra pass. Men om du tittade på trenden över senaste veckan, kombinerade med hur du kände dig och vad som hänt i livet senaste dagarna, fattade du ett informerat beslut.
Det är där pulsklockan gör skillnad. Inte genom att diktera vad du ska göra, utan genom att ge dig data att väga mot allt annat du vet om dig själv.
Börja med fyra veckors baseline-mätning innan du litar på något. Kombinera alltid minst två markörer. Ha is i magen att ibland ignorera klockan när kontexten säger något annat.
Och kom ihåg att aktiv återhämtning med rätt verktyg kan påskynda processen när kroppen väl behöver vila.
De bästa atleterna använder pulsklockan som ett av flera verktyg. Aldrig som diktator.
Källor och fördjupning
Här är de viktigaste källorna vi använt för att säkerställa att informationen i artikeln är korrekt och baserad på forskning och expertkunskap.
- Does Heart Rate Variability Detect Overtraining? – Wu Tsai Human Performance Alliance – Intervju med Dr. Jeffrey Christle från Stanford University om hur HRV bäst används för att upptäcka överträning snarare än daglig träningsstyrning.
- Monitoring HRV to Avoid Overtraining – TrainingPeaks – Alan Couzens förklarar ”jab, jab, jab”-konceptet och hur man använder HRV-trender för att undvika överträning i praktiken.
- The Rusko Orthostatic Test – Uphill Athlete – Detaljerad guide till det ortostatiska testet som utvecklades av den finske träningsforskaren Heikki Rusko för att övervaka överträning hos elitidrottare.
- Decrease in heart rate variability with overtraining – PubMed – Forskningsstudie som visar konkreta mätbara skillnader i HRV mellan övertränade och vältränade atleter genom Poincaré-analys.
- Orthostatic testing for heart rate and heart rate variability monitoring – European Journal of Applied Physiology – Omfattande vetenskaplig genomgång (2024) av hur ortostatiska test kan användas för att övervaka träningsstatus och upptäcka överträning.
- Heart Rate Variability Applications in Strength and Conditioning – PMC – Forskningsöversikt som bland annat förklarar varför HRV kan vara mindre känsligt för överträning hos vältränade uthållighetsidrottare.
- What Is The Orthostatic Test And How To Use It – Polar Blog – Praktisk guide från Polar om hur man utför och tolkar ortostatiska test med pulsklocka.