Vanliga misstag vid köp av vinterdäck

När vi på Testat.nu väger samman vintertester av dubb- och friktionsdäck återkommer samma mönster. Skillnaden mellan ett bra och ett dåligt däck syns sällan på däcksidan. Den dyraste missen är att lita på en symbol som bara visar att däcket är lagligt, inte att det greppar på is. Fyra av de åtta misstagen nedan har den roten, nummer 1, 2, 5 och 7. En etikett, en siffra eller ett årtal visar en miniminivå och läses som en garanti.

1. Att välja europeiska vinterdäck istället för nordiska vinterdäck

Ett vanligt misstag är att köpa europeiska vinterdäck, som är optimerade för vått och slaskigt underlag, istället för nordiska vinterdäck som är utformade för is och snö. Europeiska däck har en hårdare gummiblandning, vilket gör dem ineffektiva på is och i extremt kalla temperaturer.

Ställer man sig i svenska fjällen på en utvald turistort och tittar på nyanlända turister från södra Sverige brukar man kunna hitta en och annan förare som får ett ”wake up call”. När man inte kan ta sig upp för backen till stugan eller måste glida ner i dalen med extremt nedsatt kontroll på fordonet så är man allt annat än självsäker och trygg i bilen.

Så undviker du det. Se till att välja vinterdäck specifikt anpassade för nordiska förhållanden. Dessa däck har mjukare gummi som ger bättre grepp på is och snö. Symbolen ”3 peak mountain snowflake” (3PMSF), på svenska alptopp/snöflinga, är dock inte det som skiljer dem från de europeiska. Sedan 1 december 2024 måste alla dubbfria vinterdäck till personbil bära den för att räknas som vinterdäck, enligt Transportstyrelsen. Symbolen visar alltså att däcket är lagligt, inte att det greppar på is. Leta i stället efter isgreppsmärkningen, som visar att däcket klarat specifika gränsvärden för grepp på is. Märkningen är frivillig, men Trafikverket pekar ut den som tecknet på att ett däck är anpassat för isiga vägar i Norden. Hur märkningarna läses står i vår guide till hur du väljer rätt vinterdäck till bilen.

Skillnaden mellan typerna kan bli stor. VTI testade 77 vinterdäck, 27 nya och 50 begagnade. Uppgifterna här är VTI:s resultat så som Vi Bilägare återgav dem 2015, inte hämtade ur VTI:s egen rapport. Enligt den återgivningen presterade de slitna europeiska däcken på samma nivå som sommardäck, medan den nordiska typen var klart bättre. Resultaten har drygt tio år på nacken och säger inget om dagens enskilda modeller. Det visar hur långt ett godkänt vinterdäck kan ligga från ett bra. Därför ger vi tester från nordiskt klimat större tyngd än europeiska tester när vi sammanställer friktionsdäck.

Samma fälla finns hos åretruntdäcken. Elva av de 14 åretruntdäck som VTI och Folksam testade bar alptopp/snöflinga (testerna gjordes 2022 och rapporten kom 2023, enligt VTI:s pressmeddelande), men på is var bromssträckan ändå 25 till 50 procent längre än för ett nordiskt referensdäck, och VTI avråder därför från dem på svenska vintervägar. Testet och reglerna runt det går vi igenom i lagen om vinterdäck.

Väljer du dubbdäck gäller varken symbolen eller etiketten, eftersom dubbdäck alltid räknas som vinterdäck och saknar EU-etikett. Då är det oberoende tester som skiljer bra från sämre. Dem sammanställer vi i vårt test av dubbdäck.

2. Att ignorera mönsterdjupet

Att inte kontrollera däckens mönsterdjup är ett annat vanligt misstag. Ett däck med för lågt mönsterdjup ger sämre grepp, särskilt på våta och snöiga vägar, och ökar risken för vattenplaning.

Så undviker du det. Se till att mönsterdjupet är minst 3 mm för att följa lagen om vinterdäck, men helst 4-5 mm för en säker körprestanda. Det är samma nivå som Trafikverket anger för bra dubbfria däck anpassade för nordiska förhållanden. Kontrollera mönsterdjupet regelbundet under vintersäsongen om du kör mycket eller vet med dig att mönsterdjupet inte var det bästa vid säsongstart.

Lagkravet gäller 1 december till 31 mars när det är vinterväglag. För personbilar klass II med totalvikt över 3 500 kg är kravet minst 5 mm.

Mönsterdjupet säger inte allt om greppet. I VTI:s test av slitna vinterdäck, så som Vi Bilägare återgav det 2015, hade alla slitna däck 5 till 7 mm kvar, men dubbdäcken tappade ändå 20-30 procent av sin prestanda jämfört med nya och de dubbfria 10-15 procent. De slitna dubbdäcken hade samtidigt klart bättre isgrepp än de slitna dubbfria. Ett begagnat däck med fint mönster kan alltså ha förlorat en stor del av greppet. Dubbarnas skick väger enligt vår bedömning minst lika tungt som mönstret när du köper ett begagnat dubbdäck. Samma sak syns i vår sammanställning av dubbdäckstester, där även det däck som kom högst får nackdelen att fästet på is och snö försämras efter två vintrar.

3. Att bara titta på priset och ignorera kvaliteten

Billigare däck kan verka lockande, men de saknar ofta den teknik som krävs för att klara extrema vinterförhållanden. Lågkvalitetsdäck kan öka risken för olyckor och slitas ut snabbare.

Så undviker du det. Prioritera däck av hög kvalitet från etablerade märken. Läs oberoende tester och jämförelser för att hitta det bästa däcket för dina behov. Vi har en genomgång av testvinnande dubbdäck och odubbade vinterdäck.

Om budgeten styr finns en bättre väg än det billigaste däcket. I vår sammanställning av friktionsdäck pekar vi ut två föregångare till dagens toppmodeller som prisvärda val, Continental ContiVikingContact 7 och Nokian Hakkapeliitta R3, som legat i topp i tester under flera år. Vår bedömning är att ett däck med flera säsonger av goda testresultat bakom sig är ett säkrare köp än ett otestat däck till samma pris. Att modellen är äldre säger dock inget om hur gammalt just ditt exemplar är, och det kontrollerar du med DOT-koden som beskrivs under misstag 7.

4. Att inte anpassa däcken till biltypen

Att välja fel däck för din bil är ett vanligt misstag. En SUV, elbil eller personbil har olika krav på vinterdäck beroende på vikt och kraft. Till exempel behöver elbilar ofta däck som klarar högre belastning. Det syns på däckets belastningsindex.

Så undviker du det. Välj vinterdäck som är särskilt utformade för din biltyp. Många tillverkare erbjuder däck anpassade för elbilar och SUV. Titta i bilens manual för att se vilka däck som är lämpliga för din bil i form av storlek och axeltryck.

Det som är ett krav är storlek och belastningsindex. Indexet på däcksidan ska stämma med bilens registreringsbevis, där även de godkända däckdimensionerna framgår. Lågt rullmotstånd är i stället en önskan som ger längre räckvidd. I VTI:s test av åretruntdäck, samma studie som i misstag 1, hängde lågt rullmotstånd ihop med dåligt isgrepp. Det gäller just den däcktypen och går inte att överföra rakt på alla vinterdäck, men avvägningen är värd att känna till. Vår bedömning är att isgreppet ska gå före rullmotståndsklassen för den som kör mycket på vinterväglag. Dubbdäck har dessutom ingen rullmotståndsklass att jämföra eftersom de saknar EU-etikett.

Biltypen styr också frågan om dubb, via antisladdssystemet (ESC). Trafikverket skriver att en bil med ESC och dubbfria vinterdäck av nordisk modell har en bra säkerhet i hela landet, och att nästan alla bilar tillverkade efter 2008 har systemet. En äldre bil utan ESC bör enligt myndigheten ha dubbdäck om den ofta körs på vinterväglag, det vill säga is och hårt packad snö. Hur du väger dubbdäck mot friktionsdäck för din bil och dina vägar går vi igenom i dubbdäck eller friktionsdäck som vinterdäck. På vissa gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala gäller dubbförbud, vilket vi går igenom i dubbdäck förbjudna i delar av städer.

5. Att strunta i EU:s däckmärkningar

Många förbiser EU:s däckmärkningar som visar information om däckets rullmotstånd, våtgrepp och bullernivå. Att ignorera denna märkning kan resultera i att du köper ett däck som inte passar dina behov. Än viktigare är det dock att välja däck som presterat bra i tester. Det finns stora skillnader mellan däck som har samma klassificering på däcken.

Så undviker du det. Lär dig förstå däckmärkningarna och välj ett däck med högt betyg för våtgrepp och bullernivå om du kör mycket på asfalt i södra Sverige. Våtgreppet betygsätts på en skala från A till E enligt förordning (EU) 2020/740. Att sikta på A eller B är vårt eget råd, inget EU-krav eller myndighetsråd. Etiketten enligt förordning (EU) 2020/740 kan också bära en snögreppssymbol och en isgreppssymbol. De visar om däcket klarat ett gränsvärde, ja eller nej, men inte hur bra greppet är. Utgå därför från oberoende tester när du ska skilja två däck som bär samma symboler. Dubbdäck och begagnade däck har ingen etikett alls.

6. Att köpa däck för sent på säsongen

Många väntar tills vintern är här innan de köper vinterdäck, vilket kan leda till sämre utbud och högre priser. Vid den tidpunkten kan det även vara svårt att få tag på de bästa modellerna.

Så undviker du det. Köp vinterdäcken i god tid, helst innan vintern börjar, för att få bättre priser och större urval. Det är inte ovanligt att det under sommaren är rea på fjolårets toppmodeller och det kan därför vara bra att titta på testerna på däck under lågsäsongen.

Till det kommer verkstadskön. Dagens PS skrev 2021, i en artikel med däckråd från Trygg-Hansa, att det brukar bli en anstormning av bilister när första snön närmar sig och att det då kan vara svårt att få tid. Lagkravet gäller först 1 december, men Trafikverket påpekar att dubbfria vinterdäck kan sättas på tidigare på säsongen så att du är rustad när första halkan kommer.

Det omvända misstaget är att låta vinterdäcken sitta kvar över sommaren för att slippa byta två gånger om året. Bilar med minst ett vinterdäck utgjorde 22 procent av bilarna i 725 dödsolyckor under maj till september 2012-2021, medan vinterdäck sitter på omkring 7 procent av personbilarna på sommaren, enligt VTI:s pressmeddelande. Den förhöjda risken kvarstod även när forskarna bara räknade nyare bilar och bilar med antisladdssystem, och de bedömer att den till stor del förklaras av vinterdäckens sämre väggrepp på sommarväglag. Vad sommarkörningen kostar i slitage tar vi upp i så förlänger du livslängden på dina vinterdäck.

7. Att inte kontrollera däckens ålder

Äldre däck, även om de ser bra ut, kan ha förlorat sin flexibilitet och greppförmåga på grund av åldrande gummi. Detta gäller särskilt för begagnade eller rabatterade däck.

Så undviker du det. Kontrollera däckens tillverkningsdatum på däcksidan och räkna olika beroende på vad du köper. Ett nytt däck från lager är inget åldersproblem inom de tre år som VTI har belägg för. En tidigare VTI-undersökning fann ingen försämring inom tre års lagring, men VTI skriver att den egna studien inte besvarar hur ett lagrat, oanvänt däck påverkas av tiden. Ett begagnat däck bör du däremot räkna på.

Så läser du DOT-koden och åldersråden

Tillverkningsdatumet står i DOT-koden på däcksidan, följt av fyra siffror. De två första är veckan och de två sista året, så DOT 0520 betyder att däcket tillverkades i vecka 5 år 2020.

Åldersråden verkar säga emot varandra. Tabellen visar att de räknar från olika startpunkter.

Startpunkten spelar roll, men bara om den går att styrka. Ett däck som tillverkades 2020, låg i lager två år och sedan satt på bilen i fem har sju år på DOT-koden men bara fem i bruk, så det klarar Volvos sex år trots att tillverkningsdatumet är äldre. Volvo ställer själv ett villkor. Går det inte att fastställa när däcket togs i bruk ska DOT-märkningen användas. Den som köper begagnat kan sällan visa när däcket monterades, och då är det DOT-koden som gäller även enligt Volvo. Samma däck räknas då som sju år gammalt och ligger över Volvos sex år.

VTI:s åldersstudie ska läsas med tre förbehåll. Den är över tjugo år gammal och gällde däck från 1981 till 2003. Den mätte bara friktion på is, inte hur gummit i övrigt åldras. Den visar heller inte att gamla däck är bra, eftersom de nya däcken var klart bättre än genomsnittet av de äldre. Det den visar är att ålder ensam inte gick att koppla till isgreppet i spannet 5 till 15 år, och den kan därför inte användas som skäl att behålla ett gammalt däck.

Åldrandet som tillverkarna varnar för syns dessutom inte alltid utifrån. Volvo skriver att däck åldras och försämras över tid, även när de används sällan. Michelin skriver att gummit bryts ned av värmecykler, UV-strålning och ozon på sätt som inte syns på ytan. Sprickor och missfärgning, som Volvo nämner som yttre tecken, är skäl att tacka nej oavsett DOT-koden. Att de saknas visar däremot inte att däcket är i gott skick. Vår bedömning är därför att den som köper begagnat bör hålla sig under Volvos sex år räknat från DOT-koden, och att Michelins tio år är ett tak och inte ett mål. Begagnade däck saknar också EU-etikett, eftersom förordningen i regel undantar dem från märkningskravet, så där finns bara däcksidan och DOT-koden att gå på. Hur länge däck du redan äger håller tar vi upp i livslängdsguiden för vinterdäck.

8. Att inte få professionell montering och balansering

Att försöka spara pengar genom att montera däcken själv eller låta någon utan rätt kunskap göra det kan leda till ojämnt slitage och försämrad prestanda.

Så undviker du det. Se till att dina däck monteras och balanseras av en professionell verkstad för att säkerställa optimal prestanda och jämnt slitage.

Kontrollera efter bytet

En verkstad löser inte allt. Fyra kontroller gäller även när någon annan bytt däcken. Byter du själv bör du först ta reda på var bilens lyftpunkter sitter, vilket Trygg-Hansa råder till.

• Däck med mönster som bara ska rulla åt ett håll har en pil på sidan som markerar riktningen. Monteras de fel försämras bromsegenskaperna och förmågan att pressa undan regn och snömodd, enligt Polestars handbok.
• De bästa däcken ska sitta bak, enligt Trafikverket. Trygg-Hansa förklarar att det minskar risken för sladd i sväng och vid inbromsning. Med de bästa däcken menar Trygg-Hansa de med störst mönsterdjup eller dubbutstick.
• Hjulbultarna ska efterkontrolleras efter 5-10 mils körning, oavsett om du eller en verkstad bytt. Trygg-Hansa har uppgett att 100-150 kunder varje år anmäler att ett hjul lossnat. Däckspecialisternas riksförbund vill att rådet formuleras som efterkontrollera, inte efterdra, eftersom många tolkat det äldre rådet som att man ska dra extra hårt, vilket kan skada bultarna. Rätt åtdragningsmoment står i bilens instruktionsbok.
• Dubbade och odubbade däck får inte blandas på en personbil, enligt Transportstyrelsen.

Sammanfattning

Testat.nu rekommenderar ett nordiskt dubbfritt däck med isgreppsmärkning till de flesta som kör en bil med antisladdssystem, vilket i praktiken är nästan alla bilar tillverkade efter 2008. Har du en äldre bil utan antisladdssystem och kör ofta på vinterväglag, det vill säga is och hårt packad snö, är dubbdäck det bättre valet. Det är Trafikverkets råd med vår prioritering ovanpå, där greppet på is går före rullmotstånd. Välj rätt typ av däck för dina körförhållanden innan du tittar på märke och pris.

De åtta misstagen är inte rangordnade efter hur vanliga de är. Det har vi inget underlag för. Vår bedömning av vad som kostar mest utgår i stället från hur länge felet följer med dig. Fel däcktyp, alltså ett centraleuropeiskt däck eller ett åretruntdäck där du ofta kör på is, sitter kvar så länge däcken håller och går bara att rätta med ett nytt köp. En glömd efterkontroll av hjulbultarna är det mest akuta felet men tar några minuter att undvika. Åldern väger tyngst när du köper begagnat. Lägg därför mest tid på valet av typ och märkning, och se resten som kontroller att bocka av.

Tabellen samlar kontrollerna från de åtta misstagen. Kolumnen Nivå anger hur tungt rådet väger, från lagkrav som du inte kan förhandla bort till vår egen bedömning. Kolumnen Källa visar vem som står bakom det.

Hur de enskilda däcken står sig mot varandra sammanställer vi i våra tester av friktionsdäck och dubbdäck. Där syns skillnaderna som etiketten inte visar.

Extra lästips finns i Så förlänger du livslängden på dina värdefulla vinterdäck!