Om du har en ny trädgård som behöver lite mer grönska, eller om du ska förvandla något område i din befintliga trädgård till gräsmatta, så kan du ganska enkelt så en gräsmatta själv.
Gräsmatta kan du så både på våren och på hösten, men tänk på att det måste vara ungefär 10 grader eller varmare för att gräsfröna ska kunna gro. Följ stegen nedan för att snabbt skapa en frisk och vacker gräsmatta.
Testat.nu väger samman oberoende tester av trädgårdsmaskiner och råd om gräsmattor. Vår bedömning är att det som avgör om en sådd lyckas är förarbetet, tidpunkten och vattningen de första veckorna, mer än valet av fröpåse.
Innan du sår gräsmatta i en nyanlagd trädgård, kan det vara bra att planera runt gräsmattan innan du sår. Om du vill ha rabatter runt gräsmattan, träd eller buskar i gräsmattan eller olika typer av gångar och stigar, kan det vara bra att göra en skiss över trädgården. Märk sedan ut eventuella rabatter och buskar på marken innan du sår. Sedan är det bara att sätta i gång!
När ska man så gräsmatta?
Bäst går det att så under sensommaren och tidig höst, runt månadsskiftet augusti och september. Jorden är då fortfarande varm efter sommaren medan luften är svalare och fuktigare, så fröna gror lättare och du slipper vattna lika ofta. Våren fungerar också, men jorden är kallare och torkar lättare, så vattningen kräver mer noggrannhet. Jorden ska under alla omständigheter hålla minst 10 grader för att fröna ska gro. Vill du så mitt i sommaren, välj en svalare och regnigare period och räkna med mycket vattning.
Hur sent på hösten det går att så avgörs av hur mycket tid gräset hinner få före frosten. Jorden ska hållas fuktig i 3-4 veckor efter sådd. Sedan behöver plantorna växa till sig innan marken fryser. De svenska guider vi läst pekar på augusti och september. En av dem nämner augusti och början på september för den som sår sent på säsongen. En annan skriver att det går att så under hela växtsäsongen om vattningen sköts noga. Ingen av dem anger en sista dag för höstsådd. Det här har vi inte mätt, men vår bedömning är att fönstret blir snävare ju längre norrut du bor, eftersom hösten kommer tidigare där. Sår du sent i september får gräset färre veckor på sig före frosten, och den tiden går inte att vattna ikapp. Bor du långt norrut skulle vi därför hellre så i augusti.
1. Förbered marken
Se till så att marken är fri från ogräs och större stenar. Jämna gärna ut marken och lägg ut ett lager jord. Jorden bör luckras något, men ska inte vara för ”lös”. Jordlagret bör vara ungefär 20-30 cm tjockt. Platta sedan till såbädden så att du kan gå på den utan att sjunka ned. Finkratta därefter ytan så att den blir jämn. Det är viktigt att underlaget är så pass jämnt att regnvatten kan rinna av gräsmattan när den växt upp, för att förhindra pölar och vattensamlingar.
Är jorden hård och hoppackad är det nu, innan du sår, som du åtgärdar det genom att luckra den med spade eller jordfräs. Är den mycket lerig kan du förbättra den med ett 5-10 cm tjockt lager grov sand. En jordanalys visar om du behöver kalka, eftersom pH-värdet helst ska ligga runt 6,5-7.
2. Gödsla
Blanda gärna i gödsel i jorden redan innan du sår. Du kan använda vanlig trädgårdsgödsel, men olika typer av gräs och trädgårdar kan må bra av lite olika gödsel. Kontrollera vilken gödsel dina gräsfrön mår bäst av.
3. Så med fröer
Det finns en uppsjö olika grästyper och fröblandningar på marknaden, så välj en sort som passar just din trädgård och vad du ska använda gräsmattan till. Det finns sorter som klarar slitage bra, sådana som växer fort och sådana som står emot mossväxt lite extra bra, för att nämna några. En slitstark bruksgräsmatta innehåller ofta engelskt rajgräs och rödsvingel. En finare prydnadsgräsmatta med svingel och ven blir tät och mjuk men tål slitage sämre. För skuggiga lägen under träd eller längs en häck finns särskilda skuggblandningar, som också tål slitage dåligt. Välj dessutom en blandning som är anpassad för nordiskt klimat.
Dela gärna i gräsmattan i ”rutor” innan du sår. Då får du kontroll över mängden frön du använder så att gräsmattan blir jämnt sådd. Du kan så för hand, eller använda en särskild såmaskin, beroende på hur stor yta du ska täcka.
Hur mycket gräsfrö som går åt varierar mellan svenska guider. Två anger 1-2 kg per 100 kvadratmeter, en tredje cirka 2,5-3 kg. Den högre siffran räknar med en planta per kvadratcentimeter, alltså en tätare sådd redan från start. Följ därför doseringen på påsen, eftersom blandningarna skiljer sig åt. På en helt ny yta skulle vi hellre så lite för tätt än för glest, och ha lite extra frö hemma för att fylla på kala fläckar.
Så hälften av fröna på längden och andra hälften på tvären, gärna en dag utan vind. Mylla sedan ned fröna lätt med en upp-och-nedvänd kratta eller en ståltrådsräfsa. Kratta inte djupt, eftersom fröna begravs om du vänder runt jorden. Kör gärna en vält över ytan efteråt, eller trampa till den, så får fröna bättre kontakt med jorden.
Du kan också använda gräs på rulle, vilket är ett snabbt och enkelt sätt att få en färdig gräsmatta. Att rulla ut ny gräsmatta på rulle kräver dock också en del underhåll efteråt, för att gräsrullarna ska etablera sig ordentligt. Du behöver göra samma förarbete som när du sår gräsfrö. Vattna ordentligt de närmaste veckorna efter utrullningen.
4. Vattna
Det är viktigt att det nysådda gräset inte torkar ut innan det gror. Håll jorden jämnt fuktig i 3-4 veckor genom att vattna lite och ofta. Undvik att övervattna, eftersom fröna lätt flyter iväg eller klumpar sig.
Under goda förhållanden syns de första stråna efter ungefär en vecka till tio dagar, enligt det brittiska trädgårdssällskapet Royal Horticultural Society. I kallare jord, som på våren, tar det längre tid. Sluta därför inte vattna tätt när det första gröna syns. Plantorna har då korta rötter och torkar bort fort om ytan hinner bli torr.
Råden om hur mycket man ska vattna går isär. Två av de svenska guiderna säger lite och ofta. En tredje varnar för att ytlig vattning ger småplantor som torkar bort, och vill att jorden blir genomvattnad så att rötterna söker sig nedåt. Vi tror att båda har rätt, fast vid olika tidpunkter. Fröna ligger i det översta skiktet och behöver en yta som aldrig torkar, alltså lite och ofta. När plantorna vuxit till sig skulle vi gradvis vattna djupare och mer sällan, tills du landar i det som gäller för en etablerad gräsmatta, mycket men sällan. Om tid på dygnet är guiderna helt oense (morgon, mitt på dagen respektive kväll). Det tror vi spelar mindre roll än att ytan aldrig hinner torka.
5. Klippning
När gräset blivit 7-8 cm högt är det dags att klippa med gräsklippare för första gången. Toppa bara stråna med klippkniven högt ställd, och ta aldrig mer än en tredjedel av stråets längd. På en etablerad villagräsmatta är 4-5 cm ett bra riktmärke, och hur kort du bör klippa gräset går vi igenom i en egen guide. Kom sedan ihåg att klippa gräset ofta och lite, för att det ska växa och må så bra som möjligt.
Om du klipper lite kan du låta gräsklippet ligga kvar i gräsmattan för att ge näring. Du kan använda en elgräsklippare eller en bensingräsklippare, beroende på vad som passar bäst. Idag finns även robotklippare på marknaden, som kan underlätta när gräset behöver klippas lite oftare.
Ogräsplantor som kommer upp i den nysådda ytan de första veckorna dör oftast när du börjar klippa. Fleråriga ogräs, som maskros, rensar du bort för hand. Hinner ogräset bli så högt att det skuggar gräset före första klippningen kan du klippa ned det.
Räkna också med att gräsmattan behöver lång tid innan den tål slitage. Royal Horticultural Society råder att man använder en nysådd gräsmatta så lite som möjligt i ungefär åtta månader, och att en höstsådd yta helst inte används förrän i juni. Rådet gäller brittiskt klimat. I Sverige, där tillväxten kommer igång senare på våren, skulle vi inte räkna med att en höstsådd gräsmatta tål fotboll och studsmatta tidigare än så.
6. Gödsla
När du klippt första gången är det dags att gödsla gräset igen. Efter gödsling är det viktigt att vattna ordentligt, för att inte gödseln ska ”brännas fast” på ytan av gräset om marken är torr.
Du kan sedan gödsla en gång i månaden första säsongen. Sår du i augusti eller september, som vi rekommenderar, kommer första klippningen sent på hösten. Då skulle vi nöja oss med en lätt giva och vänta med resten till våren. Det stöds av Royal Horticultural Society, som skriver att en höstsådd yta vanligtvis inte behöver klippas mer före våren och att man kan ge gräsgödsel på våren. En av de svenska guiderna skriver om nysådd att man ska ”gödsla igen efter ca 6 veckor eller när gräset har blivit ett par centimeter högt”, och för en sådd i augusti eller september hamnar den tidpunkten på senhösten, där vi skulle lägga den lätta givan. Hur stor givan ska vara anger ingen av källorna, så följ doseringen på gödselpåsen.
Har du en mycket kompakt jord åtgärdar du den i förarbetet, innan du sår (se steg 1). En vertikalskärare hör till skötseln av en etablerad gräsmatta. På en nysådd yta skulle vi vänta tills gräset kommit igång på våren och klippts ett par gånger.
Om gräset kommer upp glest
En sådd som kommer upp fläckvis går ofta att spåra tillbaka till ett av stegen ovan. Var fläckarna sitter ger en ledtråd. Det här har vi inte mätt, så se det som vårt sätt att resonera snarare än en säker diagnos.
- Kala svackor med klumpar av gräs intill tyder på att fröna flutit iväg med vattnet. Vattna med finare stråle och mindre åt gången.
- Kala fläckar i full sol eller på upphöjda partier tyder på att jorden torkat under groningen.
- Ett tunt men jämnt bestånd över hela ytan kan betyda att frömängden var för liten, eller att fröna krattats ned för djupt.
- Kommer gräset upp långsamt över hela ytan på våren brukar det bero på kall jord. Då hjälper tålamod mer än nytt frö.
Åtgärden är i grunden densamma. Kratta upp de kala ställena lätt, fyll svackor med lite dressjord och så nytt frö. Håll sedan fläckarna fuktiga tills de gror. Hösten är en bra tid att stödså, även på en gräsmatta som såddes på våren.
Sköta om gräsmattan
En gräsmatta, oavsett om du sått en ny, eller om du vill ta hand om din gamla gräsmatta på ett bra sätt, ska klippas ungefär 1-2 gånger i veckan under säsongen. Du bör också gödsla din gräsmatta regelbundet.
På våren kan det dessutom vara bra att lufta gräsmattan innan gödslingen, för att syre ska nå ner till gräsets rötter. Ett sätt är en bra vertikalskärare. Den skär skåror i grässvålen så att gräsmattan lättare tar åt sig vatten, gödning och syre, men den är ett redskap för grässvålen och inte för att rätta till en hård jord, vilket du gör i förarbetet. Räkna med att kratta bort växtrester och löst material efteråt. Efter att du luftat gräsmattan kan du behöva stödså för att täcka eventuella kala fläckar som uppstått.
Om du gör ett grundligt förarbete och sedan tar hand om din nysådda gräsmatta på rätt sätt, så kan du njuta av en tät och grön gräsmatta varje år.
Testat.nu rekommenderar att du sår i augusti eller september, håller ytan jämnt fuktig i 3-4 veckor och väntar med första klippningen tills gräset är 7-8 cm högt. Låt sedan en höstsådd gräsmatta vila från lek och slitage fram till sommaren. När gräsmattan är etablerad och ska klippas ofta är nästa steg att välja klippare, och där kan vårt test av robotgräsklippare hjälpa dig att jämföra modellerna.
