Mygg är de ovälkomna gästerna som dyker upp så fort solen gått ner. De kan lätt bli ett populärt samtalsämne där både det ena och andra nämns. Men vad är egentligen sant och vad är myter?
Här går vi igenom några av de vanligaste påståenden om mygg och reder ut vad som är sant och falskt.
Testat.nu väger samman tester av myggfångare. Vi har prövat vanliga påståenden om mygg mot vad myggforskare och hälsokällor säger. Två besked väger tyngst. Svenska myggor kan sprida sjukdomar, bland annat harpest och Ockelbosjuka, så myt 8 är bara delvis sann och myt 2 behöver ett förbehåll. Och det saknas vetenskapliga belägg för att en myggfångare minskar myggen på tomten, vilket avgör hur mycket du ska vänta dig av en sådan.
- Många bett kan göra en mer resistent
- Myggor utomlands kan vara farligare
- Spänna musklerna medan myggan suger dödar den
- Det finns de som är allergiska mot myggens gift
- Många myggskydd fungerar bra på alla individer
- Myggbett kliar mer om man river på dem
- Kyla ner myggbett kan ta bort klådan
- Det kan vara farligt att få många myggbett
- Det finns malariamyggor i Sverige
- Det är bara honan som sticker
- Myggor sticker bara i skymningen
- Citronellaljus håller myggen borta
- Klistermärken mot mygg skyddar
- Vitlök håller myggen borta
- Mörka kläder lockar fler myggor
1. Många bett kan göra en mer resistent
Sant! Om du utsätts för många bett kan det resultera i att din kropp reagerar mindre på nya bett. Du kanske inte blir ”immun” mot myggbetten men det blir mildare symtom. Att bett tidigt på säsongen ger större blemmor och värre klåda är ingen inbillning. Myggforskaren Anders Lindström svarade i en chatt hos SVT 2024 att man vänjer sig.
2. Myggor utomlands kan vara farligare
Sant! Myggor kan bära dödliga sjukdomar i andra delar av världen. I tropikerna är sjukdomarna farligare än hos oss. Det betyder inte att svenska myggor är ofarliga, vilket myt 8 går igenom.
3. Spänna musklerna medan myggan suger dödar den
Falskt! Det finns ingenting som tyder på att myggan dör för att man spänner muskeln. Om det närbesläktade knepet att nypa ihop huden runt myggan säger en myggexpert som The Weather Network har intervjuat att man i stället ger myggan mer tid att lämna saliv i huden, och då blir bettet större.
4. Det finns de som är allergiska mot myggens gift
Sant! Det går att reagera betydligt kraftigare mot myggbettet. Det som kallas gift är egentligen saliv. Myggan lämnar saliv i huden när den sticker. Kroppens reaktion på saliven ger den svullna kvaddeln. Hur starkt kroppen reagerar skiljer sig mellan människor.
5. Många myggskydd fungerar bra på alla individer
Falskt! Myggskydd fungerar tyvärr olika bra på olika individer. De myggskydd som innehåller DEET (Dietyltoluamid) är beprövade enligt Lindström, men de fungerar tyvärr inte på alla. Enda sättet att ta reda på om det fungerar på just dig är att prova.
6. Myggbett kliar mer om man river på dem
Sant! Du irriterar läkningen av myggbettet och riskerar att riva upp ett sår som gör att det kliar mer.
7. Kyla ner myggbett kan ta bort klådan
Sant! Kyla ner myggbett genom att hålla något kallt mot det är ett sätt att i alla fall tillfälligt ta bort den kliande känslan.
8. Det kan vara farligt att få många myggbett
Delvis sant! Själva blodförlusten är ofarlig, eftersom myggor suger så pass lite blod att kroppen inte påverkas till den grad att det blir farligt. Risken ligger i sjukdomarna. Där är svenska myggor inte helt ofarliga. Lindström svarar att myggor i Sverige sprider tularemi, som också kallas harpest, och Ockelbosjuka.
Harpest, eller tularemi, orsakas av bakterien Francisella tularensis. Enligt Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation om harpest insjuknar man akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Smittar en mygga eller annan insekt uppstår i regel ett sår på stället, och de närliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma. Sjukdomen är anmälningspliktig, och antalet fall varierar kraftigt mellan åren. Folkhälsomyndighetens statistik visar 87 fall 2017, 1048 fall 2019 och 327 fall 2025. Alla fall kommer inte från myggbett, eftersom bakterien också smittar via direkt beröring med ett smittat djur, via damm förorenat av sjuka djur och via smittat vatten.
Ockelbosjuka orsakas av ett virus, sindbisvirus, som myggor för över till människor. Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation om ockelbosjuka beskriver att sjukdomen i Sverige i stort sett finns i Dalarna och södra Norrland och att fallen framför allt uppträder under sensommaren och tidig höst. Där och då är skyddet mot myggbett viktigast. De som söker sjukvård besväras framför allt av ont i lederna i händer och fötter. Till sjukdomsbilden hör också utslag som inte kliar och varierande grad av feber. Sjukdomen läker utan behandling, men cirka 20 procent av dem som utvecklar symtom kan ha kvarvarande ledbesvär under flera år. Många personer smittas sannolikt utan att få utslag eller bli sjuka.
Risken hänger alltså på om myggorna bär smitta, och den ökar med antalet bett, eftersom varje bett är ytterligare ett tillfälle att träffa en infekterad mygga. Ett bett från en mygga som inte bär på smitta kan klia men för inte vidare någon sjukdom. Får du hög feber, eller ont i lederna och utslag, efter myggbett ute i naturen kan du ringa 1177 för råd.
9. Det finns malariamyggor i Sverige
Sant! Lindström svarade i SVT:s chatt att Sverige fortfarande har åtta arter malariamyggor. Själva sjukdomen försvann däremot från Sverige på 1930-talet, och de fall som nu rapporteras här har enligt Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation om malaria uteslutande smittats utomlands. Myggan finns alltså kvar, men sjukdomen sprids inte vidare här. Risken gäller resor till tropiska och subtropiska områden, inte sommarkvällen hemma.
10. Det är bara honan som sticker
Sant! Honan behöver blod för att kunna lägga ägg, medan hanen bara suger nektar från blommor. Så beskriver Preben Ottesen på norska Folkehelseinstituttet saken. Han tillägger att några arter kan lägga ett fåtal ägg utan blod. Lindström nämner att myggor också äter nektar och kolhydrater från till exempel fallfrukt.
11. Myggor sticker bara i skymningen
Delvis sant! Temperaturen och solljuset styr mer än klockan. Den ideala temperaturen för en mygga är 12 till 22 °C. I den värmen kan myggorna vara aktiva mitt på dagen. Är det kallare än 10 °C biter de oftast inte alls. Därför kan en kväll tidigt eller sent på säsongen vara en tid då myggmedlet får stanna hemma, enligt samma myggexpert i The Weather Network. Titta alltså på termometern snarare än på klockan när du avgör om du behöver skydd.
12. Citronellaljus håller myggen borta
Falskt! Ett citronellaljus skyddar ungefär lika lite som vilket ljus som helst. En myggexpert som The Weather Network har intervjuat säger att alla sorters ljus, doftande eller inte, ger samma skydd, alltså knappt något alls. Myggor lockas av värme och kan flockas kring lågan, men sitter en människa i närheten som avger mer värme blir hen i stället målet. Smörj hellre citronellolja eller ett annat myggmedel direkt på huden.
13. Klistermärken mot mygg skyddar
Obelagt! På en fråga om myggklistermärken som marknadsförs flitigt svarade Lindström i SVT:s chatt 2024 att det inte finns något vetenskapligt bevis för att de fungerar. Något studiestöd för klistermärkena har vi inte hittat. Påståenden om vitaminplåster, som ibland nämns i samma sammanhang, går inte heller att härleda till en namngiven studie i det material vi gått igenom. Det är för tunt för att lita på en myggig kväll, särskilt när DEET-medel på huden är beprövade.
14. Vitlök håller myggen borta
Falskt! Det finns ingen kost som håller myggen borta, enligt myggexperten i The Weather Network. Den som äter mycket vitlök eller banan för att slippa bett gör det i onödan. Myggorna hittar dig på värmen och koldioxiden du avger, inte på vad du ätit till middag.
15. Mörka kläder lockar fler myggor
Sant! Forskning har visat att mörka färger ofta lockar fler myggor än ljusa. Orsaken är oklar. Ljusa, tätvävda kläder skyddar bäst.
Trött på mygg i trädgården? Investera i en myggdödare
Har du ett stort problem av mygg i trädgården som förstör kvällarna så fort solen håller på att gå ner? En myggdödare med gasol är ett av verktygen mot det.
Myggdödarna drivs genom förbränning av gasol, som ger koldioxid och värme. Myggor lockas just av koldioxid och värme. Det är på den principen fångaren drar till sig dem. Hur många myggor en fångare lockar finns det inga oberoende siffror på i det underlag vi gått igenom.
Att en fångare drar till sig myggor är dock något annat än att myggbeståndet på tomten minskar. På frågan om gasoldrivna myggfångare påverkar tomter med myggproblem svarade Lindström i SVT:s chatt 2024 ”Förmodligen inte. Det finns inga vetenskapliga bevis för att myggfällor påverkar myggpopulationer.” Det finns alltså inget stöd för att myggen är borta till sommaren bara för att du startar fångaren redan på våren.
Hur myggor väljer mål säger också något om var fångaren ska stå. Vid citronellaljuset (myt 12) går myggan till den som avger mest värme. Samma logik gäller fångaren. Den tävlar med dig om myggornas uppmärksamhet, och står den precis bredvid altanen kan den lika gärna dra myggor mot er som från er. Vi har inte mätt det, men vår slutsats är att fångaren gör mest nytta en bit bort från där ni sitter.
Det finns andra metoder mot mygg också. Skillnaden ligger i vad de lovar. Myggmedel på huden skyddar bara den som bär det, och DEET-medel är beprövade (myt 5). En fångare ska minska myggen runt dig, och det är just den effekten som saknar vetenskapligt belägg.
Testat.nu rekommenderar därför att du väljer efter vad du vill uppnå. Vill du slippa bett i kväll är myggmedel på huden och ljusa, täckande kläder det som har stöd. En myggfångare kan vara ett komplement för den som vill pröva och är beredd på att effekten är osäker. Den ersätter inte myggmedlet och tar inte bort myggen helt. Vill du välja modell har vi samlat in och vägt samman oberoende tester i vårt test av myggfångare.
