Njut av den svenska naturen tack vare allemansrätten! Den ger dig möjlighet till ett rikligt friluftsliv genom att du har rätt att färdas över och tillfälligt vistas även på privat mark. En internationellt sett smått unik förmån som vi ska vara rädda om.
Uttrycket myntades någon gång på 1940-talet när man ville ge tätortsbefolkningen tillgång till naturupplevelser. Sedan 1994 har allemansrätten stöd i grundlagen.
Detaljerade lagtexter är dock svårare att hitta och man hänvisar ibland till sedvana. I miljöbalken står visserligen att man ska ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”, men vad betyder det i praktiken?
I denna guide ska vi försöka reda ut vilka skyldigheter och rättigheter som gäller när du ska välja tältplats eller kanske ge dig ut på bärplockning. Läs hur du bäst vistas i det fria utan att tillföra skada på natur- eller djurliv, eller kränka markägares rätt.
Tältning
Så var får man egentligen tälta, och hur länge får man stanna? Några exakta definitioner finns inte att tillgå men den här guiden ger dig några tips och grundläggande principer att hålla dig till.
En av dem är att markägaren inte får störas. Det innebär att man inte ska välja tältplats i närheten av boningshus och tomt, och istället resa tältet på bästa sätt genom att välja en diskret lägerplats som ligger avskilt. Den så kallade hemfridszonen är närområdet kring ett bostads- eller fritidshus där ägaren ska få vara ostörd och den måste respekteras.
En annan grundregel är att aldrig använda betesmark, planteringar eller brukad jord då dessa inte omfattas av allemansrätten. Även vistelse på dessa marker är förbjuden så gå t.ex. alltid runt odlad mark.
Försök alltid minimera din påverkan på omgivningen när du väljer tältplats och visa hänsyn. Om ni är ett större sällskap och ska tälta i grupp (fler än 2–3 tält) bör ni kontakta markägaren och be om lov.
Tält som står längre än ett dygn på gräs tenderar att skada gräset och således marken. Därför är det sunt att flytta sitt läger något även om man skulle vilja stanna flera nätter i samma område.
Men även andra faktorer kan påverka och skada marken. Rättsläget är inte solklart här, men ju fler man är och ju längre man stannar, desto mer påverkas miljön.
Ett bra och lätt vandringstält sliter mindre på marken också jämfört med större och tyngre tält. Ett stort familjetält är klumpigt och tenderar att förstöra marken snabbare.
Stränder och bryggor
I en del av allemansrätten ingår även strandskyddet som är framtaget för att skydda det marina livet och kuststräckor.
Normalt sett får privatpersoner inte bygga ända ner till havskanten även om undantag sker i så väl städer som samhällen. Även om bygglov av t.ex. hus nära strandkanten är ovanligt är det vanligt med privat ägande.
Som ägare av mark har du normalt inte rätt att stänga av området eller förhindra människor att använda varken mark eller brygga. Grundregeln är at människor ska få röra sig fritt och att strandskyddet gäller 100m från vattnet, något Länsstyrelsen även kan utöka till 300m.
I de fall bostäder finns väldigt nära havskanten kan tomt och brygga ligga inom området för vad som anses vara hemfridszonen. Allemansrätten ger dig inte rätt att störa det som beskrivs som hemfridszon.
Privata bryggor som ligger utanför hemfridszonen får nyttjas av så väl badare som för kortare förtöjning. Användandet av bryggan får dock inte förhindra ägaren i sin användning av bryggan.
En bra grundregel är att inte använda en brygga om den är direkt synlig från ägarens bostad och om ägaren dyker upp för att nyttja bryggan, fråga om de vill att du lämnar bryggan. I många fall uppskattas din respekt till ägaren och chansen är större att du får stanna kvar.
Plocka naturprodukter
Enligt allemansrätten är det tillåtet att plocka svamp under din vandring, även vilda bär, vilda blommor och örter av olika slag. Det är dock viktigt att hålla koll på vilka växter som är fridlysta och dessutom känna till lite om reglerna kring olika nivåer av fridlysning.
Förvildade frukter och bär på till exempel övergivna ödetomter utan bebyggelse kan också plockas, medan nötter och ollon inte får röras enligt äldre lagtext.
Grundprincipen är att du inte får skada eller förändra naturen på annans mark. Därför är det inte tillåtet att gräva upp växter som står på rot, som till exempel enar eller andra buskar.
Mossa och lavar får inte röras i större skala eftersom de kan anses ha ekonomiskt värde och för att återväxten är skör. Tryffel är högst tveksamt då den grävs fram. Till och med stenar ska lämnas ifred enligt lag.
Vid organiserad plockning av bär eller svamp, för privat eller kommersiellt syfte, bör arrangören först kontakta markägaren, även om det traditionellt anses tillåtet. Att plocka helt rent på stora ytor kan möjligen ses som skada.
Den här guiden kan inte med absolut säkerhet avgöra vad som gäller i enskilda fall eftersom det är en tolknings- och bedömningsfråga.
Eldning
Eldning i naturen är långt ifrån en självklarhet. Vid torrt väder utlyses ibland allmänt eldningsförbud och det måste man vara uppmärksam på. Men även om det inte eldningsförbud måste det ske under största försiktighet och ansvar.
Underlaget bör vara grus, jord eller sand, och vatten ska finnas till hands för att fukta området runt eldstaden och släcka efteråt.
Tänk på att växtlighet som träd alltför nära elden kan skadas och senare torka. Klippblock och berghällar kan spricka av hettan och lämna outplånliga spår.
Att bryta mot ett eldningsförbud eller att utsätta egendom för skada eller fara (även om det inte börjar brinna) är straffbart. Så att ta det försiktigt med korvgrillningen är ett klokt tips.
Som eldningsvirke får du endast använda det du hittar på marken, som pinnar, kottar, mindre nedfallna grenar och dylikt. Vindfälle, alltså kullblåsta träd får inte röras, inte heller levande växter och träd. De är dessutom ofta fuktigare och brinner betydligt sämre.
Vill du tillaga mat i skogen är en stekhäll eller stormkök trevliga och populära alternativ. Även bärbara kolgrillar kan användas.
Nedskräpning
För många är det en självklarhet, men det måste ändå sägas: lämna inget skräp efter dig!
Nedskräpning kan skada både djur och natur. En markägare som möts av nedskräpning kan också ta illa vid sig och bli restriktiv mot framtida besökare.
Faktum är att nedskräpning också är straffbart enligt miljöbalken om den inte bedöms som ringa. Värna om allemansrätten, som på många sätt är en social överenskommelse, genom att ta ansvar!
Många friluftsmänniskor är ofta goda vänner med naturen och det är väldigt bra.
Det förekommer dock att mindre skötsamma personer använder natursköna platser i naturen eller att misstag sker där man missar att plocka med sig något av ens egna skräp.
En bra grundregel är därför att om man städar upp efter sig och har med sig en skräppåse, försök få med något bonusskräp som någon annan glömt före dig. Det känns bra i magen efteråt och vi hjälps åt att tillsammans hålla naturen ren.
Fiske och jakt
I de fem största svenska sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) samt vid våra kuster är det fritt fram för fritidsfiske med handredskap, även om allemansrätten inte inbegriper fiske.
Badplatser, hamnar och naturreservat har dock vanligtvis fiskeförbud. Var uppmärksam på att det även kan finnas andra platser där fiskeförbud gäller.
På andra ställen måste du informera dig om vad som gäller eftersom det kan behövas tillstånd eller fiskekort. Vissa begränsningar kan gälla och somliga fiskarter är fridlysta.
Om du ska fiska i en insjö eller annat vattendrag är det bäst att förutsätta att fiskekort gäller. Men det brukar inte ta lång tid att kolla upp med en modern smartphone.
Jakt inkluderas inte av allemansrätten. Här har du endast skyldigheter. Det är inte tillåtet att störa eller försvåra jakt, som endast utförs av markägare eller arrendator. Däremot får du fortfarande vistas i områden där jakt pågår, om du så önskar.
Hund
Det kan vara trevligt att ha hundsällskap på vandringen. Då gäller det också att ha full koll på hunden och se till att den inte springer iväg för att jaga eller driva villebråd. Du känner din hund bäst, men det kan vara riskabelt med instinkter ute i det vilda.
Att hålla din hund kopplad är väl ett bra tips. Under perioden 1 mars till 20 augusti är hundägaren enligt lag skyldig att se till att hunden inte springer lös där det kan finnas vilt.
Naturreservat har vanligtvis alltid förbud mot lösa hundar oavsett tid på året.
Det finns också många människor som är rädda för hundar. Om du rör dig i ett område där det finns många andra människor är det god sed att ha sin hund kopplad även om det inte är olagligt.
De flesta kommuner har förbud mot hundar på t.ex. badplatser och tillåter endast att hundar badar på utmärkta platser. Ibland finns det avskilt område där det tillåt men ibland inte alls. Om du är på resande fot så kan det vara värt att kolla upp om lagar och regler skiljer sig från vad du är van vid.
Andra aktiviteter
Det finns förstås specialaktiviteter som ligger utanför ramen för vår guide (som inte är heltäckande) men med några ord kan vi nämna ett par.
Cykling är tillåtet, men inte på tomt, plantering eller känslig mark. Visa hänsyn och kör inte sönder stigar och stråk vid fuktigt väder. Anpassa körsättet så att underlaget inte skadas.
Ridning. Här gäller detsamma som ovan. Den som vill rida regelbundet i samma område bör ha en dialog med markägaren.
Klättring är okej om man visar hänsyn mot djurliv och natur. Särskilt fåglar kan bli störda om de häckar i klippskrevor. Om en klättrare vill skapa en ny led bör Länsstyrelsen kontaktas.
Nationalparker, naturreservat, friluftsområden
I den här guiden informerar vi om rättigheter och skyldigheter inom allemansrätten, men det finns också speciella områden där reglerna är annorlunda. Vi pratar här om till exempel nationalparker och naturreservat, men även fornminnesområden och friluftsområden.
För att långsiktigt bevara känslig natur är vissa områden i vårt land skyddade. Även om allemansrätten fortfarande gäller kan den vara begränsad.
Framförallt i fjällvärlden är det inte ovanligt att olika regioner har speciella bestämmelser angående djur och natur som du som besökare måste följa. Renskötsel och fridlyst växtlighet bland annat ställer högre krav på kunskap hos vandraren.
Innan du ger dig iväg på din vandring bör du ta reda på om du kommer att röra dig inom ett område som är extra skyddat så att det inte blir en överraskning när det dyker upp en informationsskylt. Bestämmelserna kan vara annorlunda för exempelvis eldning, tältning, blomplockning, hundinnehav och annat. Besök Naturvårdsverket för information.
Slutord
Allemansrätten är en rättighet att slå vakt om. Det gör vi bäst genom att ge akt på de skyldigheter vi har när vi rör oss i naturen. Naturvårdsverkets motto ”inte störa – inte förstöra” duger gott som ledstjärna här. Ibland får du resa tältet på bästa sätt genom att inte resa det alls, men andra gånger kan du stanna extra länge.
Den här guiden har försökt förmedla andemeningen i allemansrätten vilken är att vi alla ska ha tillgång till vår vackra natur, och att vi alla har ansvar att sköta om och bevara den.