Så väljer du rätt kläder för din vandring

Testat.nu har gått igenom vad Fjällsäkerhetsrådet, Naturvårdsverket och de studier vi hittat säger om vandringskläder. Slutsatsen skiljer sig från den du möter i butikerna. Det som skyddar dig i fjällen är lagren du har med dig, alltså ett baslager närmast kroppen, ett mellanlager som håller värmen och ett skal som tål vind och regn, plus ett extra värmeplagg för pauserna. Mellan olika material närmast kroppen är värmeskillnaden mindre än marknadsföringen antyder, med ett tydligt undantag. Bomull ska du lämna hemma, eftersom den kyler när den blir blöt och torkar långsamt. Merinoull och syntet skiljer sig i stället åt i lukt, torktid, slitage och pris. Skalet och värmeplagget ska finnas med men behöver inte vara dyra. Vår bedömning är att pengarna gör mest nytta på strumporna och att det dyraste understället kan vänta.

Sköna och slitstarka kläder är a och o när du ska ut på vandring i naturen. Du vill varken bli för varm eller för kall, det gör vandringen slitsam och jobbig.

Du vill heller inte ha för mycket kläder med dig och undvika ett vanligt misstag nybörjare till vandring gör. Eftersom det är du själv som ska bära omkring på den tunga vandringsryggsäcken varje dag är varje onödigt plagg en belastning.

Här går vi igenom vilka kläder du behöver och vad du kan tänka på för att packa rätt inför din vandring.

Några generella tips

• Välj lätta och tåliga material som torkar snabbt.
• Se till att kläderna funkar både i blåst och sol.
• Välj gärna underkläder med platta sömmar för att undvika att de skaver.
• Välj gärna kläder som har flera funktioner som skalplagg som både skyddar mot regn och vind och zip-off byxor som blir shorts. Då blir packningen lättare.
• Det går att låna eller handla mycket i andra hand. Men på flerdagarsturer är ett bra underställ i merinoull värt en investering, medan ett i syntet räcker till dagsturer.

1. Lager på lager principen

När du vandrar är det bättre med flera lager tunna plagg än ett eller två lager tjocka kläder. Då kan du gradvis ta av dig ett lager om du skulle bli varm när du rör dig mycket och ta på dig lagret igen när du tar paus. Då är kroppen stilla och kyls snabbt ned.

Lagren brukar kallas baslager, mellanlager och skal. Baslagret är understället som för bort fukt från huden. Mellanlagret är fleecen eller ylletröjan som håller värmen kvar, och det är det som kallas yttre skikt i punkt 8 nedan. Skalet stänger ute vind och regn. Den finska naturförvaltningen Metsähallitus lägger till ett fjärde plagg som är lätt att glömma, nämligen reservkläderna. Under en vandring ska du räkna med att allt du har på dig kan bli blött, och ett tunt fleeceställ och en vindtät overall är enligt dem ett bra och lätt ombyte.

2. Lämna bomullen hemma

I vanliga fall känns bomullskläder sköna mot kroppen men de är inte särskilt lämpliga på vandringen. Bomullskläder kyler ner kroppen när de blir blöta. De torkar också långsamt. Det är en dålig kombination både när du svettas och när det regnar under vandringen.

Fjällsäkerhetsrådets ordförande sa till SVT 2018 att det är viktigt att ha ”något som släpper igenom fukt” närmast kroppen och att man inte ska använda bomullsplagg. Friluftsbutiken REI skriver att bomull kan gå bra en stekhet och knustorr sommardag. I fjällen, där vädret enligt Naturvårdsverket kan ändras snabbt och oväntat, är det ett undantag du sällan kan räkna med.

3. Syntet bättre än bomull

Syntetmaterial är mycket vanligt i träningskläder som t-shirtar och linnen. De har ofta små lufthål för ventilation. De är bättre än bomull eftersom de torkar snabbt och är mycket lätta att bära med sig.

Men träningskläder i syntet är bäst för snabba träningspass när du sedan kan kasta dem i tvätten eftersom de ofta snabbt luktar illa. Forskare vid University of Alberta visade 2020 i en laboratoriestudie att polyester tar upp luktämnen från svett och släpper dem dåligt i tvätten, så att lukten byggs upp ju oftare plagget används.

Att syntet skulle kyla särskilt mycket medan det torkar stämmer inte. Allt som ligger blött mot huden drar värme ur kroppen medan fukten avdunstar, vare sig det är syntet, ull eller bomull. Syntetens poäng är att det för fukten bort från huden och torkar snabbt. Nackdelen är lukten.

4. Yllekläder är vinnare på vandringen

Börjar det klia över hela kroppen bara du hör ordet ull? Numera tillverkas tunna och lätta kläder i ull, oftast merinoull, som fungerar bra för vandring och fysisk aktivitet.

Ull har flera fördelar. Den är mjuk och behaglig mot kroppen och känns varm mot huden även när den blivit fuktig. Den börjar heller inte lukta lika fort som syntet. Metsähallitus beskriver samma bild i sina vandringstips om klädsel, men listar också nackdelarna. Ull slits lättare och för fukten vidare sämre än konstfiber.

Tunna ullplagg går därför att bära både sommar och vinter, men skälet är komfort och lukt. Att ull skulle vara sval när det är varmt har vi inte hittat något stöd för. Den närmaste direkta jämförelsen vi läst gjordes vid plus 8 grader och fann ingen skillnad i upplevd värme mot polyester, så den säger ingenting om varmt väder. Ull är också lätt att bära med sig i vandringsryggsäcken.

Att vädra hjälper, men bara delvis. Ull renas till viss del av frisk luft, vilket gör att den håller sig fräschare än syntet mellan tvättarna, men den ersätter inte tvätt.

5. Snåla inte på strumporna

Det går inte att nog understryka hur viktigt det är med torra och varma fötter på vandringen. Många lägger ned en hel del pengar på vandringskängor eller vandringsskor. Men några par riktigt bra strumpor är ovärderligt på turen.

Välj strumpor som andas väl, är slitstarka och isolerar bra. Vissa vandrare går med dubbla strumpor för att motverka skavsår. Då använder de tunnare så kallade linerstrumpor under vandringsstrumporna. Prova dig fram om detta är något för dig.

Ta med minst ett par extra. Bomullsstrumpor mister snabbt sin mjukhet och känns kalla när de blir våta, enligt Metsähallitus, som rekommenderar ylleblandning eller vissa konstfibrer och vill att strumpvalet får lika mycket uppmärksamhet som valet av skor.

6. Underkläder

Det finns gott om olika underkläder i merinoull, men ska du vandra om sommaren eller helt enkelt tycker det blir för dyrt så välj underkläder i syntetmaterial snarare än bomull.

Detsamma gäller t-shirts. Det finns också flera alternativ som innehåller en blandning av ull och silke eller ull och syntet. Var försiktig med plagg som marknadsförs som bambu. Mjukt bambutyg är i regel rayon, på svenska ofta kallat viskos. Den amerikanska konsumentskyddsmyndigheten FTC skriver i sin artikel om bambutyger att inget spår av växten finns kvar när bambun bearbetats kemiskt. Enligt FTC finns heller inga belägg för att sådant tyg är naturligt antibakteriellt. Vi har inte heller hittat stöd för att det reglerar temperaturen eller fukten.

7. Underställ

Här är merinoull ofta att föredra på flerdagarsturer, eftersom ull andas och inte börjar lukta lika fort som syntet. Att investera i ett underställ i merinoull är väl värt pengarna om du går flera dagar i sträck och inte hinner tvätta emellan. På en dagstur klarar ett syntetunderställ jobbet till lägre kostnad.

Välj hellre ett tunt plagg än ett tjockt. Vandringssajten SectionHiker menar att ett tunt ullunderställ för bort fukt bättre än ett tjockt, som håller mer fukt nära huden. Behöver du mer värme bygger du hellre ut mellanlagret. Det är en erfaren vandrares bedömning snarare än en mätning.

Understället fungerar också som myskläder när du slår läger om kvällen. Välj ett ställ med platta sömmar som inte skaver när du bär tung packning.

8. Yttre skikt

Till yttre skikt räknas till exempel en vandringsskjorta, fleecetröja, vandringsbyxor och shorts. Välj även här lätta, slitstarka material i syntet eller ylle.

Fleecetröjan kan givetvis bytas mot en extra ylletröja. Om du väljer zip-off byxor slipper du packa extra shorts. Då tar du bara av nedre delen av byxorna med hjälp av blixtlåset. Vips har du ett par shorts.

9. Skal- och regnkläder

Nuförtiden finns många skalkläder som både är vind- och vattentäta. Det gör att du bara behöver ett ställ och din packning blir lättare.

Fördelen har ett pris. Metsähallitus nämner membranplaggens höga pris, korta livslängd och bristfälliga andningsförmåga. Ett traditionellt regnställ utan membran skyddar bra mot regn men andas inte, så insidan blir lätt blöt av svett. Vill du ha ett skal som både håller tätt och andas får du betala för det. REI skriver att dyrare skal i allmänhet är torrare och ofta också mer hållbara. Lovar vädret uppehåll räcker enligt Metsähallitus en vindtät jacka.

På etiketten möter du ofta ett tal för vattenpelare. Det anger hur mycket vattentryck tyget klarar innan det släpper igenom vatten, mätt i pascal eller millimeter vattenpelare. Standarden EN 343 för skyddskläder mot regn delar in värdet i klasserna 1 till 4. Någon oberoende rekommendation för hur högt talet behöver vara på en vandring har vi inte hittat. Använd det för att jämföra två skal sinsemellan, inte som en garanti för att skalet håller i ihållande regn.

Ha alltid skalkläderna nära till hands i något av ryggsäckens ytterfack om det plötsligt blåser upp eller kommer en skur.

10. Glöm inte huvud och händer

Tänk på huvudet både sommar och vinter. Packa hatt eller mössa beroende på säsong.

Vandrar du om vintern behövs verkligen vantar. Vissa använder både innervantar och yttervantar. Innervantarna kan vara fingervantar du behåller på för att arbeta med händerna, till exempel för att resa tält.

Yttervantarna är tumvantar som skyddar mot vind och kyla. Andra nöjer sig med vandringshandskar. Se till att vantarna är vindtäta, varma även när de blivit fuktiga och har bra grepp. Metsähallitus lägger till att handskarna ska täcka handlederna helt. Vid riktig kyla gör du bäst i att ha separata tjocka tumvantar för lägret.

11. Tofflor

För en vandring på barmark kan plasttofflor som foppatofflor komma väl till pass. Dels kan du byta om till dem om du behöver vada över ett vattendrag. Dels är det skönt att lufta fötterna i dem när du tar paus eller om kvällen. Fäst dem utanpå ryggsäcken så tar de mindre plats.

12.  Packa vattentätt

Se till att alltid ha ett ombyte underkläder, strumpor och underställ packat i vattentäta packpåsar. Om ovädret är framme är det väldigt skönt att kunna byta till torra kläder. Men packa gärna resten av kläderna och hygienartiklar i vattentäta packpåsar också. Då undviker du att de blöts ner av annan utrustning.

Väljer du packpåsar i olika färger är det lättare att hitta rätt prylar i vandringsryggsäcken.

Metsähallitus skriver att underställ och strumpor är det bäst att byta med några dagars mellanrum. Kläder tvättas enligt dem relativt lätt även under en vandring, om du har med en ranson tvättpulver i en plastpåse. Vår sida med tips för fjällvandring som nybörjare säger i stället att du ska byta strumpor minst en gång dagligen. De två råden krockar. Vi har inget underlag som avgör vilket som är rätt. Vår bedömning är att torra fötter väger tyngst, så för strumporna gäller det dagliga bytet om du har par nog, medan understället klarar några dagar. Vad du i övrigt packar står i vår packlista för vandring.

Att packa vandringsryggsäcken rätt, alltså alldeles lagom mycket för den typ av vandring du ska ut på, kräver en del övning. Tänk igenom noga vad du kan tänkas behöva utan att packa för mycket. Var sedan vaksam på vad du knappt använde eller behövde mer av när du väl är ute på vandringen. Till nästa vandring justerar du packningen och efter hand lär du dig att packa rätt just för dig.

Merino eller syntet i underställ

Skillnaden i värme mellan merinoull och syntet är liten i de kontrollerade försök vi har hittat. Det som skiljer dem åt är lukt, hur de hanterar fukt, hur länge de håller och vad de kostar. Tabellen jämför fyra material utifrån hur de beter sig fuktiga mot huden, hur de luktar och när de passar bäst.

Vad studien om värme och kyla visade

Den närmaste direkta jämförelsen vi hittat är en studie i Frontiers in Psychology från 2017, där tio män och elva kvinnor cyklade en timme och vilade en timme i 8 grader med underställ i antingen merinoull eller polyester. Författarna redovisar inga kommersiella intressekonflikter. De fann att de flesta skillnaderna hängde ihop med kön snarare än med tyg. Den upplevda värmen var likartad med båda plaggen. Merino gav mer svettning hos båda könen, och i vilan rapporterade kvinnorna i merinoplagg mer frysning än männen.

Studien är liten och gjordes i kontrollerad miljö, på cykel och inte på stig. Författarna skriver själva att den kontrollerade miljön gör det svårt att överföra slutsatserna till växlande förhållanden ute. I inledningen refererar de två tidigare försök som vi bara läst i deras referat. I det första, med ett luftflöde på omkring 11 km/tim vid löpning och 6 km/tim vid gång i 8 grader, hade försökspersonerna lägre puls och senare svettning i merinoplagg än i polyester. I det andra, med omkring 7 km/tim vid samma övning och temperatur, försvann de fördelarna. Inget av försöken visade någon skillnad i hur plaggen upplevdes. Vår bedömning är att underlaget räcker för att säga att värmeskillnaden är liten, men inte för att säga att merinon saknar fördel.

Det som däremot avgör värmen är om du är blöt. Studien hänvisar till en äldre undersökning enligt vilken värmeförlusten vid 5 grader var dubbelt så stor med blöt hud och blöta kläder som med torra. Det stämmer med vad SectionHiker skriver, att fuktig hud suger värme ur kroppen när fukten avdunstar. Det gäller varje material som ligger blött mot huden. Fukttransport är därför underställets egentliga uppgift.

Det som faktiskt skiljer

Syntet tål mycket tvätt och torkning utan särskild omsorg, skriver SectionHiker, men behåller luktämnen på det sätt som University of Alberta-studien beskriver. Den jämförde polyester med bomull och inte med ull, så den säger något om syntetens svaghet men inget om ullens styrka. Två detaljer i studien gör lukten till en mindre fråga än den låter. Mellan fem och tio tvättar sågs ingen betydande skillnad i hur mycket luktämne som gick att få ut ur tyget. Det tyder på att lukten når en nivå och inte blir värre för varje tvätt, men mätningen gäller mängden luktämne i stickade tygbitar som smutsats ned i laboratorium, inte hur ett burit underställ luktar för den som har det på sig. Forskarna påpekar också att det beror på kroppskemin, och att en del aldrig får problemet. Studien säger inte hur stor den gruppen är. Har ditt syntetunderställ inte börjat lukta kan du tillhöra den. Då väger luktargumentet för ull lättare för just dig.

Vill du ha en mellanväg finns plagg som blandar ull och syntet. SectionHiker beskriver en sådan blandning som luktresistent och tåligare än ren ull, men det är en enskild produkt och en enskild vandrares erfarenhet. Valet blir därför praktiskt. Går du flera dagar och vill slippa ett underställ som luktar efter några dagar utan tvätt är ull ett rimligt köp. Går du dagsturer eller svettas mycket räcker syntet, och det tål tvätt bättre.

Kläder efter väder och säsong

I Naturvårdsverkets enkät bland fjällens destinationsbolag och STF:s fjällstationer försommaren 2025 svarade åtta av tio att besökarnas vanligaste misstag är att underskatta vädret. Enkäten besvarades av 21 vd:ar eller motsvarande, så den säger mer om vad de som tar emot besökarna ser än om fjällbesökare i allmänhet. Rådet är att klä sig lager-på-lager, ta med några extra förstärkningsplagg i ryggsäcken och vara beredd på regn och hårda vindar även på sommaren.

Tabellen sammanfattar vad du har på dig och vad som ligger i ryggsäcken i fyra lägen. Sommarraden på led bygger på ett exempel från REI, de övriga på råd från Fjällsäkerhetsrådet och Metsähallitus. Det är inte temperaturgränser, eftersom vi inte hittat någon oberoende källa för sådana.

Pausplagget behöver du inte medan du går, och därför är det lätt att lämna hemma. I ett vinterreportage i SVT 2018 rådde Fjällsäkerhetsrådets ordförande att ha en tunn dunjacka eller en fleecetröja i packningen att ta på när du stannar för att äta, så att du inte kyls ned när du sitter still. Dunjackan packas minst, men den tappar isolering när den blir fuktig, medan syntetisk isolering behåller den, enligt REI. Samma fråga finns i sovsäcken. Den reder vi ut i dun eller syntet i sovsäcken.

Vinden räknas också. Enligt Fjällsäkerhetsrådets ordförande i SVT 2018 motsvarar minus tio grader och två meter per sekund vind en effektiv temperatur på minus 14 grader. SMHI har tabeller för kyleffekten.

Var pengarna gör skillnad, och var de inte gör det

Testat.nu:s rekommendation är att lägga pengarna där du märker skillnaden och att inte betala för löften som underlaget inte stöder. Fjällsäkerhetsrådet skriver själva att bra utrustning inte behöver vara dyr. Det som räknas är att kläder och skor tål vind och väta och kan bäras i flera skikt, inte att varje plagg är det dyraste på hyllan. Vår prioritering är ordnad efter vad det kostar dig att missa i fjällen, inte efter vad som kostar mest att köpa. Skalet och värmeplagget står först eftersom inget annat hjälper utan dem, men det är på nästa punkt, strumporna, som extra pengar gör mest nytta.

1. Skal och värmeplagg. Båda ska finnas med, men de behöver inte vara dyra. Utan ett skal som tål vind och regn och ett extra plagg för pauserna hjälper inget annat du köper. Ett regnställ utan membran håller regnet ute men andas inte, så du blir blöt av svett i stället. Ett membranskal andas bättre men kostar mer. Den skillnaden väljer du när du väljer prisnivå. Ju hårdare du går, desto viktigare är det att skalet andas. Fjällsäkerhetsrådets ordförande sa i SVT 2018, i ett reportage om vinterkyla, att ytterplagget ska skydda mot vind och väta men inte får vara helt tätt. Vårt omdöme, som alltså inte kommer från Fjällsäkerhetsrådet, är att ett billigt regnställ av plast är ett reservskydd snarare än ett plagg att gå i hela dagen, eftersom det inte andas.
2. Strumpor. Här gör pengarna mest nytta, och det är vår bedömning snarare än en mätning. Skavsår stoppar en tur snabbare än ett underställ som luktar. Metsähallitus påpekar att vandringsstrumpor ofta är dyra eftersom de är gjorda utan sömmar, leder bort fukt och har förstärkta häl- och sulpartier.
3. Underställ. Här kan pengarna vänta. Syntet räcker på dagsturer. Merinoull är ett komfortval för flerdagarsturer, inte ett säkerhetsval. Det vi läst pekar inte på att du är sämre skyddad i ett billigare syntetunderställ så länge du har skal och extra värmeplagg med dig.

Vad ångrar man efter en säsong eller två? Det har vi inte mätt, men källorna pekar ut två köp där priset och livslängden lätt går isär. Det ena är merinounderstället. Skribenten bakom SectionHiker har syntetunderställ som hållit i över tio år, medan han har tur om ett i ull håller två år innan det får hål. Det är en enskild vandrares erfarenhet och ingen mätning. Ett dyrt ullplagg som slits ut fort är ett dåligt köp för den som går dagsturer och hade klarat sig i syntet. Det andra är membranskalet. Metsähallitus jämför membranplagg med regnställ utan membran och räknar kort livslängd till membranets nackdelar. REI jämför i stället skal inom gruppen vattentäta och andande plagg och skriver att dyrare skal ofta är mer hållbara. Det är två olika jämförelser, och ingen av dem mäter hur många säsonger ett skal håller. Vår slutsats är att det dyra skalet lönar sig för den som redan vet att hen går mycket i regn. En första säsong klarar sig med ett enklare skal som tål vind och regn, tills du vet det.

Betala däremot inte extra för namnet bambu, som i regel är viskos, och läs inte ett högt tal för vattenpelare som en garanti. Skal och fleece går ofta att låna eller köpa i andra hand.

Skalet och reservplagget tar plats, så ryggsäcken avgör hur mycket du orkar ha med dig. I vårt test av vandringsryggsäckar har vi vägt sex modeller mot varandra i storlek och komfort.

Tips för att välja rätt vandringsryggsäck

Tänk på funktionen. Var och när du ska använda din vandringsryggsäck. Det avgör ditt val. Om vintern? På resa? På dags- eller långvandring? Behöver du många fack och utrymmen eller en enklare, smalare modell? En lättviktare i tunnare material eller en kraftigare ryggsäck i mer slitstarkt material? Var beredd att kompromissa, en enda ryggsäck kan inte ge dig allt du vill ha. Bestäm vad som är viktigast.

En bra utgångspunkt när du ska välja vandringsryggsäck är att titta närmare på vilka som är de bästa vandringsryggsäckarna och som andra vandrare haft bra äventyr med.