Så tränar du på rullskidor

Inför sommarsäsongen är rullskidor ett populärt sätt att träna på för så väl motionärer som elitidrottare. Framför allt har det växt fram som en självklarhet för de som vill träna inför Vasaloppet eller ett annat skidlopp.

Att träna med rullskidor är också mycket mer skonsamt för kroppen jämfört med löpning. Det är en av anledningarna till att intresset har vuxit hos dem som vill avlasta med alternativ träning.

På Testat.nu har vi lagt tillverkarnas råd, förbundens riktlinjer, en mätning från Chalmers och konsumentomdömen om rullskidor bredvid varandra. Källorna drar åt olika håll i tre frågor som avgör hur du bör börja, nämligen klassiskt eller skate, vilket rullmotstånd som passar och om du behöver broms. Vår slutsats är att du ska lära dig stanna innan du lär dig åka fort. På vägen räknas du som gående och ska vid högre fart än gångfart åka längst till höger om det är lämpligare.

Varför träna med rullskidor?

Rullskidor är en rolig träningsform som passar både elitidrottare och motionärer. Du kan träna ensam eller tillsammans med kompisar och du kan träna både distans och intervaller.

Rullskidor är också en skonsam träningsform för kroppen där bål, armar, axlar och ben får träna lite extra. Du får med andra ord en bra genomgång av alla stora muskelgrupper.

Rullskidåkning är särskilt bra för dig som tränar till Vasaloppet eller någon annan skidtävling eftersom du tränar din teknik men samtidigt också styrka, smidighet och kondition.

Den största skillnaden mellan klassiska rullskidor och vanliga längdskidor är backspärren i hjulet. Den hindrar skidan från att rulla bakåt i backen, medan en längdskida kan glida bakåt om du inte lägger vikten rätt på den. Skateskidor saknar spärr och rullar åt båda håll, vilket Swix beskriver i sin nybörjarguide. Sen finns det skillnader i balans, motstånd och bromsförmåga.

Spärren har en baksida. Den ger dig fäste även när du inte för över tyngden på skidan, vad Intersports experter kallar ”hundraprocentigt fäste”. Du kan alltså skjuta ifrån på ett sätt som aldrig skulle fungera på snö. Swix råder därför den som tränar inför snön att använda samma teknik som på vintern.

Vi tror att en sommar på klassiska rullskidor ofta tar ut sin rätt här. Då känns det första passet i spåret halt. Det är enkelt att skylla på fästvallan när det i själva verket är tyngdöverföringen som aldrig behövdes på asfalten.

Träna med rullskidor

Träna med rullskidor är kul när man väl kommit in i det. Det krävs dock lite teknik innan du börjar få ett riktigt bra flyt med rullskidorna så förvänta dig inte att allt flyter på bra från början.

Om du inte redan äger ett par bra rullskidor kan du titta närmare på de rullskidor som visat sig bäst i tester och få hjälp med hur du ska välja rätt.

Lär dig grunderna först

Hur kommer man då igång med rullskidor? Många upplever att den största skillnaden mellan rullskidor och längdskidor är balansen och att det är svårare att hålla balansen på rullskidor. Ta därför god tid i början och öva just balansen så att du känner dig säker och inte stannar med kroppen i en låst och stel position.

Sätt på dig skidorna mot en vägg. Klassiska rullskidor rullar bara framåt, så Rullskidcenter varnar för att de lätt ”rymmer” när du petar till dem med foten. Många faller när de ska stå stilla men i själva verket trampar runt, så rådet är att stå still. Bakvikt är enligt samma källa nästa vanligaste orsak. Swix kallar motmedlet att vässa knät, alltså att trycka knät framåt så att tyngden ligger över främre delen av pjäxan och inte på hälen.

En bra övning är att åka åttor runt två föremål, till exempel en flaska och en jacka på marken. Krymp åttan efter hand, föreslår Swix.

Träna att bromsa

För att känna dig säker i åkningen så träna på att bromsa och ploga med rullskidorna för att sänka hastigheten. Det är viktigt att du blir bekväm med känslan av vilken hastighet som är lämplig i olika situationer och hur lång bromssträcka du behöver i olika hastigheter.

Du kan börja på en plan öppen yta som inte är trafikerad. En parkeringsplats för ett varuhus/företag som har stängt en söndag är ett klassiskt exempel. Swix ger samma råd och nämner även skolgårdar.

En rullskidbana låter som det självklara valet men är det inte alltid. Swix varnar för att många banor är för branta för den som börjar, medan stadionområdet och de kortaste slingorna ofta fungerar. Finns det en skjutvall vid banan är straffrundan alltid platt.

Det finns olika metoder för att bromsa och det kan vara bra att känna till alla fyra.

• Plogning där spetsarna på skidorna riktas in mot varandra vilket är det mest effektiva sättet att bromsa på. Det är också likvärt med hur du bromsar på skidor och en bra metod att träna på. Börja med brett mellan framhjulen så att skidorna inte går ihop (Swix). Rullskidcenter råder dig att ploga med måtta, eftersom tekniken ger snedslitage på hjulen.
• Stavbromsning fungerar bäst i väldigt låga hastigheter där du med hjälp av stavarna kan stanna
• Kör ut i gräset fungerar också och du kan göra det med antingen ena skidan för att få ner farten och bromsa eller med båda om krisen skulle vara framme. Har du hög fart är detta dock endast bäst i nödfall för att undvika en värre olycka. Swix råder dig att öva den kontrollerade nödbromsen i förväg, med tyngden mellan skidorna och lätt böjda knän.
• Inbyggd broms finns på vissa rullskidor och ger en marginal i utförslöpor, där det blir svårt att ploga när farten ökar. Rullskidcenter påpekar att det krävs träning för att bli trygg med den. Längdskidor saknar broms, så den tränar inte heller den bromsteknik du behöver på snö.

Som vi läser underlaget ska plog och nödbroms sitta före en broms, som är ett tillägg och aldrig en ersättning. De norska vettreglerna för rullskidor, framtagna av bland andra Norges Skiforbund och Statens vegvesen, kräver att du behärskar rullskidorna väl, särskilt bromsning och vändning, men nämner ingen broms som utrustning.

Träna åkstilar

Fortsätt träningen genom att staka. Det gör du genom att stå parallellt med skidorna, sätta i stavarna i marken och trycka ifrån. Använd hela överkroppen, inte bara armarna. Det blir dock för tufft att staka sig igenom ett helt lopp om du inte är väldigt vältränad. Därför är det bra att växla mellan stakning, stakning med frånskjut och diagonalåkning om du tränar klassisk åkstil.

De olika åkteknikerna använder olika mycket energi och tempo i åkningen. En bra skidåkare behärskar alla åkteknikerna så de enkelt kan välja det som är bäst för stunden och samma sak gäller för rullskidor.

Leta gärna upp en otrafikerad backe utan bilar och få/inga infarter med bra sikt. Backen behöver inte vara extremt brant men det ger dig möjligheten att träna lite utförsåkning och samtidigt fortsätta träna att bromsa och bli bekväm. För att komma tillbaka upp passar du på att träna på stakningen.

Rullskidcenter råder nybörjare att börja med lätta utförslut och att spara utförsträningen till snön om den känns otäck. Både XXL och Rullskidcenter påminner om att du alltid kan ta av skidorna och gå ner. Det är en fullt giltig sista broms, men gå inte längre sträckor i pjäxorna, eftersom asfalten sliter på sulorna.

Utöka träningen

Utöka träningen med förbättrad teknik för att staka genom att fokusera på frånskjut i benen så du kan utnyttja hela kroppen och effektivisera varje tag. Vid stakningen använder du båda stavarna samtidigt till skillnad från diagonalåkningen där du endast använder motsatt arm till benet du skjuter ifrån med.

Vid diagonalåkning gör du också frånskjut med benen men använder den motsatta sidans stav för att ta ett stavtag. Armarna ska alltså inte arbeta parallellt.

Att lära sig de olika åkteknikerna kan ses som olika växlar du kan använda beroende på underlaget och din energinivå. Om underlaget är lätt att åka på och det knappt går uppför så är stakning ofta mest effektivt medan diagonalåkning är mer sparsamt på energi men går inte lika fort framåt.

Tekniken väger tungt i skidåkning och tillsammans med din konditionsnivå/styrka så avgörs hur lätt du tar dig framåt. Se därför till att hela tiden försöka förbättra din teknik även om du bara fokuserar på en sak åt gången.

Innan du åker på väg

I trafiken räknas du som gående, aldrig som cyklist. Trafikförordningen säger i 1 kap. 4 § att bestämmelserna om gående gäller även den som ”åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande”. Transportstyrelsen skriver samma sak. Du räknas som gående även när du åker på en cykelbana. Vi har läst lagtexten bredvid de norska vettreglerna och de svenska råden. De skiljer sig åt på två punkter som du märker direkt, vilken sida av vägen du går på och vilken ålder som gäller för trafikerade vägar. Båda tas upp nedan.

Vilken sida av vägen du ska åka på

Gående ska om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen när de använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana. Den som åker rullskidor med högre hastighet än gångfart ska enligt 7 kap. 1 § i stället ”färdas längst till höger om det är lämpligare”. Går du eller åker i gångfart gäller alltså vänster. Kommer du upp över gångfart flyttar du till höger bara om det är lämpligare. Lagtexten säger inte närmare när det är det, så bedömningen blir din, och vi skulle väga in sikten och vad som kommer emot. Svenska Skidförbundet och de norska vettreglerna är enklare än lagtexten. Förbundet skriver att man generellt åker på höger sida av vägbanan, om inte lokal trafikpolis rekommenderat något annat, och vettreglerna säger att du vid bruk av vägbanan i huvudsak går på höger sida av vägen.

Gångbanan eller vägrenen ska du använda i första hand. Saknas de får du använda cykelbanan eller körbanan. Som rullskidåkare får du göra det även när gångbanan är smal.

På en gemensam gång- och cykelbana möter du både gående och cyklister i en fart de inte väntar sig av en fotgängare. Rullskidcenter råder dig att hålla in stavarna när du möter någon, så att spetsarna inte når den du passerar.

Det här ska sitta innan du åker på väg

Behärska bromsning och vändning innan du ger dig ut. Det är det första kravet i vettreglerna, som också säger att all inlärning ska ske på platser utan biltrafik.

• Plog och nödbroms sitter i låg fart, och du har provat att kontrollerat lämna vägbanan (Swix).
• Du har cyklat eller gått rundan och noterat ojämnheter i asfalten, brunnslock där stavspetsen kan fastna och brytas, och hur backarna lutar (Rullskidcenter).
• Rundan är kort i början, 2-3 km enligt Rullskidcenter, så att du inte har långt hem.
• Du känner vägen och har valt få korsningar och kurvor (Swix och vettreglerna).
• Du har inga lurar i öronen, eftersom du ska höra trafiken (Swix och vettreglerna).

Barn och ungdom

Här är de svenska råden tunnast. Trafikförordningen sätter ingen åldersgräns för rullskidor. Svenska Skidförbundet resonerar om träningsmängd snarare än trafik. Upp till cirka 12 år bör rullskidor vara enstaka pass av ”prova på-karaktär” på parkeringar, skolgårdar eller industriområden. Vid 15 till 16 år är riktlinjen cirka 25 procent av veckans träningstillfällen.

De norska vettreglerna är tydligare och säger att barn under 15 år inte bör åka rullskidor på trafikerade vägar. Vi har inte hittat någon svensk motsvarighet. Tills det finns ett svenskt råd tycker vi att den norska gränsen är rimlig att följa även här.

Synlighet och hörsel

Reflex hör till all träning längs väg, inte bara till mörker. De norska vettreglerna säger att du alltid ska ha reflex och att träningen helst bör ske i dagsljus. Transportstyrelsen råder dig att placera reflexerna långt ner på ben och armar, där de syns bäst. XXL tipsar om reflextejp på stavarna, som hela tiden är i rörelse. Reflexväst bör du ha på dig vid varje pass.

Mörka kläder är ett problem även på dagen. Audun Svartdal, tidigare norsk landslagstränare, säger till skidsajten ProXCskiing att det är svårt att se människor i mörka kläder när solen står lågt, även med reflexer. Sajten rekommenderar vit lampa fram och röd bak, som på en cykel. Kan du hamna i skymning är en lampa eller ljusdiod på hjälmen det enklaste sättet att få det. Rullskidsäsongen sträcker sig i Sverige in i hösten, när det mörknar tidigt, så dagsljusrådet är något du får planera efter.

Roliga träningstips

När du har hittat balansen på rullskidorna och klarar av stakning, stakning med frånskjut och diagonalåkning kan det vara roligt att variera träningen lite mer.

• Åk och lyft en skida – Rulla framåt och lyft en rullskida i taget i några sekunder. Här får du balansträning som är bra att ha med sig för att undvika olycka och åka säkrare.
• Åk i slalombana – Sätt upp koner på asfalten och åk slalom runt konerna. Här tränar du din balans samtidigt som du tränar upp styrkan i dina fotleder och får en bättre teknik. Du blir också en säkrare åkare när du lättare förstår din förmåga att svänga.
• Åk diagonalåkning – Detta kan du göra både med och utan stavar. När du lägger bort stavarna tränar du extra mycket på din balans och kondition samt med diagonalmusklerna.
• Staka uppför – Prova att staka uppför i både flacka och branta backar. Gör det som ett intervallpass för att träna både stakteknik och motion.
• Staka snabbt – Det här blir också en form av intervallträning där du växlar mellan snabb stakning och stakning i lite lugnare tempo.
• Lugnare långpass – Träna på att vara ute i längre tid och få upp din uthållighet. Här är det viktigt att du tillåter dig själv ett lugnare tempo från början så du orkar hela vägen. Att vara ute i 2-3 h på rullskidor är bra träningspass inför Vasaloppet och andra långa skidlopp.

Pass att utgå från när tekniken sitter

Siffrorna nedan kommer från en namngiven tränare, en namngiven åkare, två tillverkare och en återförsäljare. Buskqvists råd är givna till Langd.se och återges här via ProXCskiing, så vi citerar en mellanhand och har inte läst originalet. Vi har inte hittat någon oberoende studie som jämför rullskidupplägg med varandra, så se dem som beprövade förslag och inte som bevisat bästa pass.

Långpassets längd skiljer sig mellan källorna. Johansen anger 2-4 timmar för passet i sin helhet och beskriver det som ett klassiskt pass för elitåkare, motionärer och yngre tävlande, utan att justera längden efter nivå. Buskqvist anger 1,5-5 timmar och är den av dem som skalar längden efter nivå. Vi skulle börja i den korta änden, alltså Buskqvists 1,5 timmar, men först efter några veckor med kortare pass. FF Rollerskis motiverar den långsamma upptrappningen med att tekniken bryts ner snabbt när du blir trött, och trött rullskidåkning på väg är farlig. Det är det starkaste skälet vi sett i underlaget att inte gå direkt på ett långpass. Vänta med fartpassen tills du kan ploga och nödbromsa utan att tänka på det, eftersom du åker snabbare och längre från hemmet än på de första passen. En hel veckoplan för tiden när snön saknas finns i vår guide om Vasaloppsformen inomhus.

Kom snabbt igång med rullskidåkning

Det enda du behöver för att komma igång med rullskidåkning är ett par rullskidor, stavar och pjäxor samt bar asfalt. Du behöver förvisso också en bra cykelhjälm för att skydda huvudet. Rullskidor kan vara tillverkade i till exempel aluminium och kolfiber och hjulen har olika rullmotstånd.

Klassiskt eller skate

Det finns rullskidor för skate/fristil och klassisk åkning. Skateskidorna har smalare hjul medan klassiska rullskidorna har lite bredare hjul samt en backspärr. Med klassiska skidor kan du köra diagonalåkning och stakning med frånskjut och med skateskidor kör du med en skridskoteknik. Den stil som används under Vasaloppet är klassisk stil så träna på det om du ska genomföra loppet.

Källorna är oeniga om vilken stil du ska börja med, och flera av dem är inte entydiga själva. Elpex tycker att klassiskt är enklast för de flesta nybörjare eftersom åkningen känns stabilare, och FF Rollerskis säger att nybörjare alltid bör välja klassiska skidor. XXL står delvis på båda sidor. Butiken skriver att skateskidor är något mer ostabila på grund av de smalare hjulen, men också att nybörjare gärna kan välja skate och att skateskidorna är mer lättsvängda och enklare att bromsa med. Elpex uppmanar dessutom i en annan guide den som börjat klassiskt att våga prova skate och skriver att grunderna går snabbt att lära. Svenska Skidförbundet rekommenderar för unga i stället att börja med skejt, eftersom den som åker klassiskt ”automatiskt har fäste” och riskerar att lära sig en felaktig teknik.

Vår bedömning är att striden gäller vad som väger tyngst, stabilitet eller svängar och bromsning. Underlaget avgör det inte åt dig. Klassiskt ger breda hjul och en backspärr. Skate ger kortare skidor som svänger och bromsar lättare men kräver mer balans. Förbereder du dig för Vasaloppet är klassiska rullskidor det rimliga första valet, eftersom loppet går i klassisk stil, men då bör du medvetet jobba med tyngdöverföringen så att spärren inte gör jobbet åt dig. Är målet i stället att få kontroll på fart och svängar är skate ett rimligt första val, så länge du är beredd på att balansen kräver mer av dig.

Hjul och rullmotstånd

Hjulen avgör hur tungt rullskidorna går, och märkena anger det med siffror. XXL beskriver tre nivåer. Ettor rullar bra på långa turer men är mindre komfortabla och passar inte nybörjare. Tvåor är normalhjulet som också används vid tävling. Treor ger ”hårdare motstånd” för extra träningseffekt.

Siffran har inte betytt samma sak hos alla märken. Svenska Skidförbundet rekommenderar att hjulen ska motsvara längdskidors friktion mot snö i spåret, vilket ger ”standardhjul 2”, men det saknades regler för hur lätt sådana hjul fick rulla. När Chalmersstudenter tillsammans med förbundet mätte tolv vanligt förekommande standardhjul föll hälften utanför det godkända intervallet. Tre rullade för trögt och tre hade för lätt motstånd. Skillnaden märks i tid. Fältdata från junior-SM i rullskidskytte 2024 visade att den som åkte på de trögaste skidorna teoretiskt tappade drygt tre minuter mot en jämnstark åkare på de lättaste, i ett lopp där vinnaren gick i mål på knappt 28 minuter.

Mätningen fick en följd som spelar roll vid köpet. Enligt Chalmers nyhet från februari 2025 togs en lista över hjul som godkänts för tävling fram, tillsammans med nya officiella riktlinjer för rullmotstånd som förbundet kan presentera för föreningar, arrangörer och tillverkare. Förbundets tävlingskoordinator Ludvig Remb säger att alla då vet att en tvåa ”rullar på ett sätt, oavsett märke”, och han hoppas på sikt kunna ge tillverkare av korrekta hjul någon form av licens. Siffran 2 är alltså jämförbar mellan märken för hjul på den listan. För övriga hjul på marknaden gäller det inte, och artikeln säger inte vilka hjul som står på listan. Fråga därför säljaren om hjulen är godkända för tävling om rullmotståndet är viktigt för dig.

Elpex rekommenderar rullmotstånd 3 till de flesta motionärer, eftersom för lätta hjul ger sämre teknik i utförsbackar, mindre skidlik träning och för låg belastning. Vårt rullskidtest beskriver i stället en tvåa som en passande nivå för en nybörjare. Råden ser motsägelsefulla ut men utgår från olika saker. Tvåan är tänkt som snöreferens, och enligt XXL är det hjulet de flesta rullskidor säljs med. Trean väljer du för att den rullar trögare.

För just nybörjaren går två av källorna åt samma håll, fast ingen av dem säger det om hjulsiffran. Elpex kopplar för lätt rull till sämre teknik i utförsbackar, och FF Rollerskis skriver att klassiska rullskidor som standard har långsammare hjulfart, vilket ger bättre kontroll av farten i svaga lutningar. Ett trögare hjul ger lägre fart, och lägre fart betyder mindre att bromsa bort i en utförslöpa. Att det talar för trean om din runda har backar är vår tolkning av de uppgifterna. Priset är att varje platt kilometer blir tyngre, vilket märks på de första passen när orken ändå tar slut före tekniken. Slutsatsen blir att tvåorna som de flesta skidor säljs med räcker om du åker platt. Har rundan backar är det värt att titta efter en modell med rullmotstånd 3 redan vid köpet, eftersom hjul enligt XXL kostar en hel del att byta i efterhand.

Pjäxor och stavar

Dina vanliga längdpjäxor går att använda, men grus och småsten som stänker upp sliter på dem. XXL råder dig att välja pjäxor anpassade för rullskidor, eftersom de andas mycket bättre, torkar snabbare och är mer slitstarka.

Samma stavar som på längdskidor fungerar om du byter spets, för vinterns truga duger inte på asfalt (Swix). Spetsen slits och ska slipas med diamantfil. Rullskidcenter säger var 2-4 mil och Intersport inför varje pass, så intervallen skiljer sig. Rullskidcenters tumregel är att slipa när staven börjar slinta. Elpex tipsar om att använda ungefär samma stavlängd som på vintern, eller 1-2 cm kortare för bättre kontroll.

Skydd och kläder

Handskar skyddar dina händer från blåsor, en hjälm skyddar ditt huvud om du trillar och ett par glasögon skyddar mot sol, vind och insekter.

När du väljer hjälm så är cykelhjälmar anpassade för tävlingscyklister ett mycket bra val. De har bra ventilation och är avsedda för att tränas i till skillnad från enklare cykelhjälmar som inte är optimerade för det på samma sätt.

Svenska Skidförbundet skriver om barn att hjälm är ett måste och att knä- och armbågsskydd också är bra att ha i början. Handledsskydd är svårare att ge ett säkert råd om, eftersom det saknas studier av rullskidåkare. Det närmaste vi hittat är en experimentell studie på kadaverarmar (Annals of Emergency Medicine, 1997), där det krävdes fler simulerade fall, högre fallhöjd och mer rörelseenergi för att orsaka fraktur när armen hade handledsskydd. Författarna ansåg att fyndet, tillsammans med tidigare epidemiologiska studier, räckte för att råda den som åker rullskridskor, skateboard eller inlines att använda skydden. Studien är gammal och gjord i laboratorium, så den visar inte hur mycket skydden minskar skadorna på vägen. Vi ser handledsskydd som värt att prova de första passen, men som ett försiktighetsråd och inte som belagd effekt för rullskidor.

För en mer bekväm träning använder du kläder tillverkade i funktionsmaterial som andas och transporterar bort svett.

Skötsel och slitage

Skölj av skidorna med kallt vatten och lågt tryck, torka dem och undvik saltade vägar, råder Rullskidcenter. Lägg dem inte på golvvärme eller element. XXL förklarar att rullskidor som regel har förseglade kullager som inte behöver smörjas, men att fukt och kyla över vintern kan ge is i hjullagren, så förvara dem torrt.

Byt fot på skidorna halvvägs genom säsongen, alltså vänsterskidan på höger fot, för att undvika snedslitage på gummihjulen. Hjulen är den dyra delen. XXL räknar med att normalhjul håller i flera säsonger för en motionär, men skriver också att de kostar ganska mycket att byta, och Rullskidcenter varnar för att plogning ger snedslitage på hjulen. Underlaget bakom vårt rullskidtest ger en strängare bild för en enskild modell. Där står hjulslitage och dyra originalhjul bland nackdelarna för en av juniormodellerna, med hjulbyte efter en eller två säsonger vid frekvent åkning på grov asfalt. Det gäller bara den modellen, så läs det som en varning för att ”flera säsonger” inte är ett löfte och inte som en mätning. Hur länge hjulen räcker beror därför på hur mycket du åker och hur mycket du plogar, och att byta fot på skidorna från första säsongen är det billigaste sättet att skjuta upp bytet.

Vår rekommendation till dig som börjar

Testat.nu rekommenderar att du lär dig stanna innan du lär dig åka fort. Öva plog och nödbroms på en tom parkering, gå eller cykla rundan först och åk på höger sida när du kommer över gångfart och det är lämpligare på din runda, som lagen formulerar det. Välj klassiska rullskidor om du ska åka Vasaloppet eller sätter stabilitet främst, men jobba då medvetet med tyngdöverföringen. Väger bromsning och svängar tyngre för dig är skate ett rimligt alternativ. Tvåorna som de flesta skidor säljs med räcker på platt mark. Har rundan backar är en trögare trea en enkel extra marginal. Bygg sedan passen långsamt, från en halvtimme mot en och en halv timme under de första veckorna, innan du ger dig på långpass och intervaller.

Modellerna vi rekommenderar finns i vårt test av rullskidor. Oberoende tester av rullskidor är få, så testet bygger främst på konsumentomdömen och tillverkarnas uppgifter.