Har du ofta huvudvärk eller torra slemhinnor? Har du anställda som sjukanmäler sig mer än vad som anses normalt? Detta kan bero på ett dåligt inomhusklimat.
När ett hem eller en arbetsplats inte har tillräckligt bra ventilation, en för låg eller hög luftfuktighet eller problem med mögel kan det ha negativa effekter på hälsan.
Det finns flera olika anledningar till varför det uppstår luftföroreningar som kan leda till ett dåligt inomhusklimat. I den här artikeln kan du läsa mer om förbättrande åtgärder och sju vanliga tecken på att ditt hem eller arbetsplats har ett dåligt inomhusklimat.
7 symtom på dåligt inomhusklimat
Illaluktande och obehagliga lukter samt invändig kondens på fönster är synliga tecken på att ditt inomhusklimat inte är optimalt. Det finns dock även andra sätt att upptäcka det på.
Ett andra sätt är att utgå från hur du mår. Testat.nu bedömer att besvär i en vanlig bostad oftast går att koppla till ventilation, temperatur, för torr luft, för fuktig luft eller mögel, medan Helsingfors stad också nämner damm, tobaksrök och kemiska utsläpp från byggnads- och inredningsmaterial.
Luften, värmen och luftfuktigheten har en stor påverkan på hur vi mår. Därför kan du lyssna på din kropp för att ta reda på om du har ett dåligt inomhusklimat.
Nedan kommer 7 vanliga tecken på att du har ett dåligt inomhusklimat.
- Överkänslighet och allergiska reaktioner
- Torr hud och torra slemhinnor
- Irriterade och röda ögon
- Hudrodnad och utslag
- Trötthet och huvudvärk
- Hosta, nysningar och luftvägsinfektioner
- Heshet
Symtomen är ospecifika och individuella. Många olika faktorer kan ge mycket liknande besvär, och därför går det enligt Helsingfors stad inte att avgöra vad som är fel i byggnaden enbart utifrån symtomen. Staden räknar dessutom koncentrationssvårigheter till de symtom som kan bero på dålig inomhusluft.
Det är möjligt att bara en del av dem som vistas i samma lokaler får besvär. Ett tecken som pekar mot bostaden är att besvären lättar när du är borta och kommer tillbaka kort efter att du kommit hem. Besvär som håller i sig ska utredas av vården.
Mögelangrepp kan ge allvarliga symtom vilket bl.a. Internetmedicin.se rapporterat om i sin artikel. Men det finns många andra orsaker till dålig inomhusluft och kan orsakas av problem så väl i hemmet som utanför.
Dåligt inomhusklimat – bidragande faktorer
Varje dag utsätts vi för miljontals små partiklar och allergener som kan ha en negativ inverkan på våra kroppar. Vi tar inte bara med oss dessa utifrån, utan kvalster, bakterier och andra föroreningar och allergener kan bildas inomhus och trivs extra bra i vissa förhållanden.
Otillräcklig ventilation
I luften finns det mängder av föroreningar som bidrar till en försämrad luftkvalitet och som kan ha en besvärande eller hälsofarlig effekt på din kropp. Det kan handla om alltifrån damm till avgaser eller VOC:er från färg och möbler.
Dålig luft skapar ett dåligt inomhusklimat, vilket gör det otroligt viktigt att säkerställa ett välfungerande ventilationssystem. Bra ventilation hjälper till att suga ut dålig luft och släppa in ny.
Uteluften ska komma in via tilluftsventilerna, inte genom otätheter. Är ventilerna stängda dras luften i stället in kring fönster och dörrar, vilket ger drag och kyla. Håll tilluftsventilerna öppna och rengör frånluftsdonen och köksfläktens filter.
För hög temperatur
En av de vanligaste anledningarna till att du har ett dåligt inomhusklimat är att det är för varmt. Man brukar säga att en behaglig inomhustemperatur bör ligga på 20-22 °C.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd för bostäder, som Malmö stad återger, anger att den operativa temperaturen ska vara minst 18 °C (20 °C för känsliga grupper). Högsta operativa temperatur höst, vinter och vår är 24 °C, och lufttemperaturen bör inte överskrida 26 °C på sommaren.
En temperatur något över de här högstavärdena kan vara acceptabel dagtid, men inte under natten. För känsliga grupper gäller riktvärdet även dagtid. Mätt med en vanlig termometer bör lufttemperaturen vara minst 20 °C för att kravet på lägsta temperatur ska uppfyllas.
Torr luft
Inomhusklimatet påverkas också av luftfuktigheten. En allt för torr luft kan orsaka irritationer på dina slemhinnor och i längden resultera i trötthet och obehag. Skulle luften dessutom ha höga halter av damm eller kemikalier kan problemen förvärras ytterligare.
Mer om hur torr luft kan göra dig trött, sjuk eller ge huvudvärk finns i en egen artikel.
Fuktig luft
Samtidigt som en för låg luftfuktighet kan torka ut hår, hud och slemhinnor så kan en allt för hög luftfuktighet skapa en perfekt grogrund för både bakterier och virus.
Kroppen mår bra av en luftfuktighet mellan 40-50 %, men för att minska dammbildning och spridning av luftburna partiklar bör den ligga under 45 %.
Så kontrollerar du inomhusklimatet själv
Några enkla kontroller visar om ventilationen och fukten fungerar. Malmö stad tipsar om flera av dem i sin information om ventilation, temperatur och fukt i bostad.
- Mät temperaturen med en vanlig termometer och luftfuktigheten med en hygrometer. Jämför med värdena längre upp, alltså minst 20 °C enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd och en luftfuktighet som brukar anges till 40-50 %.
- Håll en bit toalettpapper mot frånluftsdonet i badrum och kök. Fastnar det inte kan ventilationen vara fel.
- Se till att tilluftsventilerna är öppna.
- Kontrollera om det brukar bli kondens på insidan av fönstren. Det tyder på att fukt blir kvar inomhus, och Malmö stad påpekar att fukt och mögel ofta har en koppling till ventilationen. Mät då luftfuktigheten och kontrollera ventilationen.
- Lukta efter mögel och leta efter synlig påväxt. Mycket damm kring ventilationsdonen kan också vara ett tecken på dålig luftkvalitet.
Fastighetsägaren ansvarar för ventilationssystemet. Hyr du eller bor i bostadsrätt ska du därför kontakta fastighetsägaren, hyresvärden eller bostadsrättsföreningen först. Får du ingen hjälp kan du vända dig till kommunen, som har tillsyn över inomhusmiljön i bostäder.
Tips på hur du förbättrar luftkvaliteten
Oavsett om du har fått bekräftat att ditt inomhusklimat är dåligt eller om du besväras av ovanstående symtom så finns det flera saker du kan testa för att förbättra miljön runt omkring dig.
För dålig luftkvalitet
En luftrenare hjälper mot partiklar i luften, till exempel damm, pollen och pälsdjursallergener. Mot fukt och värme gör den ingen nytta, eftersom den varken avfuktar eller kyler.
En luftrenare mäter inte luftkvaliteten, den renar luften. Vill du veta nivåerna är det en luftkvalitetsmätare som mäter, och vissa luftrenare har en inbyggd partikelsensor som styr fläkten.
Hur olika modeller står sig mot varandra går vi igenom i vårt test av luftrenare.
För hög temperatur
Beror ditt dåliga inomhusklimat på en för hög temperatur bör du försöka att få ner den till 20-22 °C. Folkhälsomyndighetens allmänna råd sätter taket vid 24 °C höst, vinter och vår och vid 26 °C på sommaren.
Prova att sänka eller stänga av elementen, investera i en AC eller ställa om din klimatanläggning. En fläkt kan skapa känslan av en svalare luft, men den har ingen faktisk kyleffekt och klarar alltså inte att sänka temperaturen i hela hemmet.
För hög luftfuktighet
Om ditt dåliga inomhusklimat istället har uppkommit på grund av en för hög luftfuktighet kan du titta närmare på de luftavfuktare som finns tillgängliga på marknaden.
Luftfuktigheten bör som tidigare nämnt ligga under 45 % för att minska spridningen av luftburna partiklar och damm. Bakterier trivs i sin tur i en luftfuktighet på 55 % eller högre och när den stiger över 70 % bildas det lättare mögel.
En luftavfuktare hjälper till att sänka luftfuktigheten genom att absorbera fukten i luften och hålla nivåerna stabila.
För låg luftfuktighet
Känner du att dina slemhinnor är torra och att dina ögon ofta kliar och är irriterade så kan luften istället vara för torr. Detta är särskilt vanligt under vinterhalvåret när det är kallt ute och du ökar värmen inomhus.
En luftfuktare fungerar då tvärtemot som en luftavfuktare och släpper istället ut fuktig luft i hemmet. På så sätt höjs luftfuktigheten till behagliga nivåer och förhoppningsvis slipper du dina besvär.
Börja med ventilationen
Testat.nu rekommenderar att du börjar med ventilationen, en termometer och en hygrometer innan du köper en apparat. En hygrometer visar luftfuktigheten, och i vår guide kan du läsa hur du mäter luftfuktigheten.
Mätvärdena avgör nästa steg. Visar hygrometern för hög luftfuktighet kontrollerar du ventilationen först. Tilluftsventilerna ska vara öppna och frånluftsdonen fria. Fungerar ventilationen inte är det fastighetsägaren som ansvarar för den.
En luftavfuktare är aktuell först när ventilationen är utesluten som orsak. Visar hygrometern för låg luftfuktighet är en luftfuktare rätt apparat. Visar termometern för hög temperatur hjälper ingen av dem, eftersom det är värmen som ska åtgärdas.
Luftrenaren hör till en tredje sorts problem. Termometer och hygrometer säger ingenting om partiklar, så misstänker du damm, pollen eller pälsdjursallergener kan en luftkvalitetsmätare visa partikelhalten innan du köper en luftrenare.
